fredag, december 17, 2010

Rindi energi

Rindi energi har 2 st verksamhetsgrenar: 1) fjärrvärme och 2) produktion av pellets.
Fjärrvärmerörelsen är stabil och lönsam. Förra året genererade den ca 39 MSEK i vinst.
Pelletsproduktionen är i uppstartsskede och har kantats av problem. Förlusten så här långt i år är 27 MSEK.
Verksamheten kommer att gå med fortsatt förlust under Q4, men de har byggt lager under de senaste 6 månaderna. Detta lager kommer att säljas till kund nu när efterfrågan ökar under vinterhalvåret. Med det antagandet så kanske förlusten stannar på 27 MSEK för 2010.

Till detta kommer räntekostander på ca 25 MSEK per år.

vinst = fjärrvärme + pellets - räntekostader
vinst 2010: 39 - 27 - 25 = - 13 MSEK eller ca - kr per aktie
om de får ordning på problemen i pelletsproduktionen, och den visar ett 0 resultat blr resultatet
vinst 2010: 39 - 0- 25 = +14 MSEK eller ca + 1 kr per aktie

om de får ordning på problemen i pelletsproduktionen, och den ger en rimlig vinst på investerat kapital blir resultatet:
vinst 2010: 39 + 20 - 25 = +34 MSEK eller ca + 3 kr per aktie

Idag kan man köpa aktien för 12,5 kr. Om de får ordning på pelletsproblemen handlas den till P/E på mellan 4-12,5

Kommer de att fixa problemen? Svaret är att de har paddlat på i 2 år, och sannolikheten för att de lyckas är betydligt högre nu än för 1 år sedan.

Slutsats: billigt, men inte helt riskfritt

torsdag, november 25, 2010

Dåligt resultat för Rindi Energi

http://www.rindienergi.se/ Q3 var otroligt dåligt.

Mer detaljer får vi via lokaltidningen: http://www.dt.se/nyheter/alvdalen/article810105.ece

Det var minst sagt tur att bolaget gjorde en nyemission i våras.

Q4 torde se bättre ut, eftersom oktober och november har varit lagom kalla månader.

onsdag, oktober 06, 2010

Höga elpriser väntar i vinter

http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Statistik/Kraftlaget/ har en extremt bra bildserie om elförsörjningen. Den uppdateras varje onsdag.

Några noteringar:
Fyllnadsgraden i nordens vattenmagasin ligger nu dramatiskt under nivån vid samma tid förra året. Samtidigt har elanvändningen vänt upp från krisnivåerna.

Det bäddar för mycket höga elpriser om det blir kallt och kärnkraften fortsätter att strula.

Priserna på elcertifikat har rasat från ca 350 SEK /Mwh till ca 230 SEK / Mwh, och det är en tydlig nackdel för förnyelsebar energi.

fredag, oktober 01, 2010

Vad kostar kraften

Pwc har analyserat vad ny kraft kostar, exklusive skatter, stöd och avgifter. Det kommer att bli diskution om kärnkraft vs vindkraft. Min enda kommentar när det gäller det är att rapporten ser ut att ha samma avkastningskrav för vatten, vind och kärnkraft. Slutsatsen är att de inte har lagt in några tankar om skillander i risk mellan kraftslagen. En mycket låg sannolikhet för en läcka i kärnkraft har ju förödande konsekvenser (tjernobyl), så risken torde vara högre än vatten och vindkraft. Jag tror dock att alla kraftslag behövs i framtiden.

Jag är mer intresserad av lönsamheten i vindkraft inklusive dagens stödsystem och att jämföra med mina egna kalkyler.

PwC har antagit:
- 3 MW verk med 2300 h (23%) tillgänglighet
- 20 års livslängd
- 30% andel eget kapital
- 20 års amortering
- 5% lånekostad före skatt (10 års statsobligation + 1,5% )
- 15% restvärde (fundament, infrastruktur)
- 10% avkastningskrav på eget kapital

Investeringskostnad
- högt scenario: 17000 SEK / kW
- bas scenario: 15000 SEK /kW
- låg sceanrio: 13000 SEK/kW

Resultat exkl stöd och avgifter:
- högt scenario: 0,715 SEK /kwh
- bas scenario: 0,645 SEK/kwh
- låg scenario: 0,575 SEK /kwh

Om vi lägger till vindkraftens stöd, intäkter & avgifter på:
- elcertifikat: 0,24 SEK /kwh http://www.tricorona.se/
- intäkt för effektnytta och minskade energiförluster i nätet: 0,03 SEK /kwh
- fastighetsskatt: 0,04 SEK /kwh

Så blir resultatet:
- högt scenario: 0,522 SEK / kwh
- bas scenario: 0,452 SEK / kwh
- låg sceanrio: 0,382 SEK /kwh
Det är dessa elpriser som krävs för att man ska få 10% avkastning på en investering i vindkraft med de antaganden som PwC har gjort i rapporten.

Några funderingar runt antaganden:

- 2o års livslängd: den tekniska livslängden är säkert längre, men den ekonomiska livslängden kan man diskutera, eftersom teknikutvecklingen kan innebära att det lönar sig att byta till ett modernare verk tidigare.

- 30% eget kapital: är standard, men det finns fall då banken har ok 20%, och det har en rejäl påverkan på kalkylen.

- 2o års amortering: under finanskrisen var detta svårt att få. Många banker krävde 15års amortering. Hur snabbt lånet ska amorteras, och vilken flexibilitet banken har när det gäller det årliga amorteringsbeloppet är viktigt för ägarens kassaflöde.

- 5% lånekostnad före skatt (10 års stadsobligation +1,5%): 10 åringen ligger idag på 2,52%, och 1,5% påslag på det blir 4% (har en oerhörd påverkan på kalkylerna). Yes, 10 åringen hade en liten topp vid årsskiftet 2009/2010, men nu är läget bättre. Påslaget är en förhandling med banken, och här är jag något tveksam till om 1,5% räcker.

- 15% restvärde: intressant nog så nämner de inte någon kostand för att montera ner verket

- elcertifikat: ingår visserligen inte i deras kalkyl, men intäkten från elcertifikat har dalat från 350-300 till ca 240

- avkastningskrav på 10% kan kännas högt, eftersom kassaflödet är positivt från dag 1, och lånen kan amorteras i snabb takt, så borde risken vara lägre, och investeringskravet också vara lägre.

- 3 MW verk: är ännu ganska ovanliga. Vanligast är 2,0 MW, 2,3 MW, men ok, de närmsta åren kommer större verk att komma på bred front.

- en tillgänglighet på 23%, eller 2300 h: ... humm ... om jag tänker rätt så räknar de med att ett 3 MW verk ska producera 6.900.000 kWh på ett år. Om man räkanar om det till ett 2MW verk blir det 4.600.000 kWh per år, och det känns lågt med tanke på att moderna verk ligger runt 5.500.000 - 5.000.000 kWh per år redan idag, och tillgängligheten torde öka om man investerar i ett 3MW verk.

- investeringskostand: ... humm ... investeringskostanden per verk blir:
högt: 17000 * 3000 = 51 MSEK per 3 MW verk, eller 34 MSEK per 2 MW verk
bas: 15000 * 3000 = 45 MSEK per 3 MW verk, eller 30 MSEK per 2 MW verk
låg: 13000 * 3000 = 39 MSEK per 3 MW verk, eller 26 MSEK per 2 MW verk
Det finns flera datapunkter som visar att ett 2 MW verk kostar över 30 MSEK idag, men priset per MW sjunker troligen i framtiden.

- för att förstå tillgängligheten och investeringskostnaden kan man räkna om detta till investeringskostad per årskilowatttimme:

högt: 51000000 SEK / 6900000 kwh = 7,39
bas: 45000000 SEK / 6900000 kwh = 6,52
lågt: 39000000 SEK / 6900000 kwh = 5,65

Desa nyckeltal är fullt rimliga för en investering idag, men eftersom PwC räknar med ett 3 MW verk känns de alltför höga.

Min slutsats är att PwC har räknat oerhört konservativt, så troligen är brytpunkten för 10% lönsamhet lägre än vad som visas i rapporten. Den "uppsidan" behövs dock för elpriserna ligger runt 40 öre / kwh idag...


PwC's rapport:
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article2482352.ece/BINARY/PwC+Rapport+Vad+kostar+kraften.pdf
En del aktuella datakällor som jag har jämfört med:
räntor
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/category/R%C3%A4nteutveckling

swecos 2nd opinion till Jämtlands Läns Landsting: http://www.slideshare.net/JamtlandsLandsting/second-opinion-investeringskalkyl-vindkraft

http://www.arisewindpower.se/

SERO Presentationer, tex
http://www.sero.se/Filer/vindkraft_pp_o_karlsson,_westerqvarn_20100825.pdf

LRF konsult
http://www.halsingevindkraft.se/res/pdf/lrfkonsult.pdf


Artikel & kommentarer i Nyteknik
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article2482355.ece

lördag, september 25, 2010

Samkraft & Hudik Vind

www.samkraft.se grundas på ett samarbete mellan regionala energibolag i Gävleborg och norra Uppland. De har ett antal mycket bra vindlägen i Gävleborg.

Via www.hudikvind.se kan privatpersoner indirekt bli delägare, eftersom Hudikvind äger 2,4% av Samkraft.

fredag, september 24, 2010

tisdag, september 21, 2010

Read FEDs statement yourself

"Household spending is increasing gradually, but remains constrained by high unemployment, modest income growth, lower housing wealth, and tight credit. Business spending on equipment and software is rising, though less rapidly than earlier in the year, while investment in nonresidential structures continues to be weak. Employers remain reluctant to add to payrolls. Housing starts are at a depressed level. Bank lending has continued to contract, but at a reduced rate in recent months." Link to FED


e24
DN

torsdag, september 02, 2010

EUR/SEK 9,15 idag

Det är -17% från 11kr nivån för något år sedan. Bra för vindkraften eftersom alla verk importeras.

Edit: 9,21

Edit: 9,15

Edit: 8,80 (-20% från 11kr)

Ett vindkraftverk har blivit 5 MSEK billigare... från 35 MSEK till 30 MSEK för ett 2MW verk.

fredag, juli 16, 2010

vindkraftandelar i dalarna

Det pågår teckning i http://www.dalavind.se/ under sommaren. Priset är 6600 kr per andel, och en andel ger rätt till 1000 kWh. Det ser ut att vara en bra investering, oavsett hur skatterna förändras. Den största fördelen med att äga sin egen kraft är att man inte behöver bekymmra sig för höjda elpriser de närmsta 20 åren.

måndag, juli 05, 2010

Arise billigt (updaterad)

Nu har Arises aktiekurs fallit till 44 kr, i kölvattnet av ett sällsynt vindfattigt 2009 och gnäll från flygvapnet (som alltid gnäller). Det torde vara ett strålande tillfälle att köpa realtillgångar till hyfsat pris. Balansräkningen består av kassa och existerande vindkraftverk. Framtida projekt får man nu till ett mycket lågt pris. Oavsett vad men tycker om vindkraft så är verken realtillgångar och kan jämföras med skogsmark, eller andra kassaflödesgenererande maskininvesteringar. http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/arise-billigt.html

torsdag, juni 24, 2010

onsdag, juni 16, 2010

vindkraft i italien

Italien har ett mycket förmånligt system för förnyelsebar energi. Därför är företag som tex http://www.alerion.it/en/investor och www.greentech.dk av intresse.

onsdag, juni 09, 2010

the era of easy oil is over

As a big believer that wind power is the way of the future, Simmons says the era of easy oil is over and that world oil production will eventually fail to meet expected future demands.......

What do you think is in store for the future of BP?

They have about a month before they declare Chapter 11. They're going to run out of cash from lawsuits, cleanup and other expenses. One really smart thing that Obama did was about three weeks ago he forced BP CEO Tony Hayward to put in writing that BP would pay for every dollar of the cleanup. But there isn't enough money in the world to clean up the Gulf of Mexico. Once BP realizes the extent of this my guess is that they'll panic and go into Chapter 11.

http://money.cnn.com/2010/06/09/news/companies/simmons_gulf_oil_spill.fortune/index.htm

onsdag, juni 02, 2010

REC: Norgehistoriens näst största börsfall

http://e24.no/boers-og-finans/article3647013.ece

TRICORONA: BARCLAYS LÄGGER KONTANTBUD 8 KR/AKTIE

Så kom då äntligen budet. En liten vinnare är faktiskt Opcon som ju lyckades köpa
4 076 828 aktier, vilket motsvarar cirka 2,8 procent av aktiekapitalet och rösterna i Tricorona till en lägre kurs. Var det värt det Opcon?

tisdag, juni 01, 2010

Älvsborgsvind nyem & notering

http://www.alvsborgsvind.se/

Nyemission (pris 50 kr, 9.5 MSEK)
http://www.alvsborgsvind.se/Nyemissionsprospekt%202010.pdf

http://www.e24.se/entreprenor/skuldfritt-vindkraftbolag-noteras_1978203.e24

http://www.alvsborgsvind.se/a,%20Årsredovisning%202009x.pdf


Notering (pris 68 kr, marknadsvärde 38,74 MSEK)
http://www.alternativa.se/Upload/Press/Pressmeddelanden/2010/Pressmeddelande%20Alternativa%20-%20%c3%84lvsborgsvind%20-%202010-05-18.pdf


http://212.97.133.204/aktiehandel/handla-aktier.aspx?url=http://market.millistream.com/alternativa/index.php/listor/details/33390


Kommentar:
bolaget är skuldfritt. Efter emissionen har de 9,5 m i kassa + aktier i eolus vind. Produktionen 2009 var 3344 MW ==> Det ger en värdering på 8 kr per årskwtimme. Sannolikt finns övervärden i balansräkningen jämfört med vad andrahandsmarknaden för verk betalar.

Projekt:
Åmål E82, 108m torn, tot höjd 149 m, ber prod 4500 MW/år, pris 3,09 MEUR, levereras 2010
Gotland: ersättng av existerande verk ~2013

Nordic Windpower raises 38 MUSD

Nordic Windpower Raises $38 Million Equity Funding Led by Khosla Ventures
Nordic Windpower announced today that it has raised $38 million in a new financing round led by Khosla Ventures, a premier investor in clean technology companies. Joining Khosla Ventures in the Series C equity financing are… http://www.nordicwindpower.com/press_release.html


Nordic’s technology dates back to a 20-year $75 million investment in R&D by the Swedish Government in 1975. Since acquiring the technology and receiving its first major funding in 2007, the Company has invested more than $36 million in technology improvements for increased efficiency, reliability and safety, as well as supply chain and market development initiatives. Nordic Windpower is US based, with corporate offices in Berkeley, California, manufacturing in Pocatello, Idaho, and engineering design in Bristol UK.

torsdag, april 08, 2010

Krugman on building a green economy

"there is widespread agreement among environmental economists that a market-based program to deal with the threat of climate change — one that limits carbon emissions by putting a price on them — can achieve large results at modest, though not trivial, cost. There is, however, much less agreement on how fast we should move, whether major conservation efforts should start almost immediately or be gradually increased over the course of many decades. "
http://www.nytimes.com/2010/04/11/magazine/11Economy-t.html

onsdag, mars 31, 2010

Kall inledning på året






































http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur

Stigande pelletspriser










http://www.pelletsindustrin.org/web/Pelletsprisindex.aspx






Oljan har stigit från krisen, men the real action har varit i pelletspriserna.

måndag, mars 29, 2010

Tricoronas styrelse sågar opcons bud

http://www.tricorona.se/news/208/

Ska Opcon bli nästa bolag att gravsättas på fallna miljöaktiers kyrkogård?

fredag, mars 26, 2010

Arise billigt

Arises värdering
Pre-emission: ek 608,3 MSEK / antal aktier: 21,56 m = ek/aktie: 31,55 kr
nyemission 550 MSEK, 10,73 m aktier, kurs 55 kr, emissonskostnader ~40 MSEK
Post-emission: ek 1230 MSEK antal aktier: 32,29 m = ek/aktie: 38,1 kr
Markandsvärde vid kursen 51 kr = 1646 MSEK
Marknadsvärde/eget kapital = 1,34... marknadsvärdet är alltså endast 34% högre än eget kapital.

En jämförelse kan göras med Eolus Vind:
MV: 760 MSEK vid kursen 42 kr
EK: 337 MSEK eller 18,6 kr per aktie ==> marknadsvärde/eget kapital = 2, 26.... marknadsvärdet är alltså 126% högre än eget kapital.

Värt att notera är att dessa bolag inte har goodwill och annat tjafs i balansräkningen.

Arise såldes ut till kursen 55kr, och aktien har därefter dalat något. Det är möjligt att den kan falla mer när stödköpen avtar. Om marknaden är rationell torde det dock finnas en botten vid eget kapital, eller strax därutöver. Just nu värderas hela deras projektportfölj till ca 0 kr...

Edit: VA har en analys där de nämner att projektportföljen på 931 MW marknadsvärderas till 420 MSEK, dvs 451 TKR per MW, eller 900.000 sek för ett verk på 2MW. Den infon har jag inte sett tidigare. link

måndag, mars 22, 2010

O2 drar tillbaka börsnotering

O2 drar tillbaka börsnotering , och jag tycker inte att det är konstigt med tanke på att deras förslag var extremt svårt att analysera (jag har tex ännu inte lyckats värdera bolaget med traditionella värderingsmått). I deras prospekt kan man läsa att eget kaptial idag är 55 MSEK, och befintliga ägare planerade att minska ägarandelen. Urrrk!

Rådgivarna SEB och Swedbank torde skämmas.

Deras förklaring är att http://di.se/Artiklar/2010/3/22/202527/Vindkraft/ .... !!!

Det kan inte uteslutas att orsaken var att Arise samtidigt kom med ett erbjudande som var förståeligt.... och toppat av Gyllenhammar och eget kapital.

Produktionen var uppskattad till högre nivåer än de verk som finns idag, men inte skyhögt över som en del påstår. http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/o2-och-arise-windpower-framtida.html . Både o2 och Arise är övertygade om att produktionsestimaten är rätt.

Jag börjat att titta på vilken prisnivå på verk de räknar med, och jag är mer orolig för överoptimism här. http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/kostnad.html
Speciellt risken i EUR/SEK kursen bör betonas (eftersom vindkraftverk importeras).

Generellt anser jag bolagen gör fel när de inte betonar riskerna. Det är lätt att få uppfattningen att en investering i vindkraft har låg risk. Det är fel. http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/risker-med-investeringar-i-vindkraft.html

Det blir spännande att se hur det går för Arise. Eolus vind lyckades ju bra förra året, så det är inte givet att det behöver gå som för O2.

http://www.e24.se/business/ovrig-industri/o2-vi-har-misslyckats_1940275.e24

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/o2-stoppar-borsnoteringen_4458265.svd

http://www.va.se/vabors/2010/03/22/darfor-foll-o2s-borsnoteri/

fredag, mars 19, 2010

Rindi Energis nyemission

Makes me feel like an oversexed guy in a harem :-)

www.rindienergi.se

http://www.forbes.com/2008/04/30/warren-buffett-profile-invest-oped-cx_hs_0430buffett.html

Spiltan köper Rindi och nyemission i Dala Energi

Saxat från Spiltans hemsida . Jag tycker att de har helt rätt i att Dala Energi är bättre placering än vinkraftbolagen 02 och Arise Windpower (därmed inte sagt att vindkraftbolag är dåliga investeringar - jag är lockad av Arise också). Rindi har jag tidigare rekommenderat.
Båda bolagen har en rejäl "margin of saftey" och både Ben Graham och Warren skulle nog anse att de var köpvärda. Kul att flera placerare får upp ögonen för denna typ av företag!

Nytt bolag Rindi energi (www.rindi.se)
Spiltan har tillsammans med Berkway beslutat att ta en betydande andel av den pågående emissionen i Rindi Energi, som driver fjärrvärmeverk på ett antal platser i Sverige och Polen, genom att köpa teckningsrätter i bolaget. Bolaget har också två kombinerade pellets och fjärrvärmeverk i Dalarna och emissionen görs för att förstärka kapitalbasen efter inkörningsproblem i pelletsanläggningen i Vansbro. Ni kan läsa mer om bolaget på www.rindi.se där ni också kan hitta emissionsprospektet och teckningssedel om ni vill försöka få aktier i emissionen som görs med företrädesrätt för gamla aktieägare.

Emission i Dala energi med bättre villkor än nya vindkraftsprojekt (www.dalaenergi.se)
Bifogar också en anmälningssedel för emissionen i Dala energi som får hjälp av Alternativa aktiemarknaden. Läs mer om bolaget på hemsidan där ni också kan studera prospektet. En allmän reflektion är att emissionen i Dalaenergi görs runt bolagets substansvärde medan de nya vindkraftsbolagen som nu säljs av bankerna värderas till ungefär dubbla substansen när nya investerare skall hjälpa PG Gyllenhammar (Arise Windpower) och fd Sprayinvesterare (O2) att finansiera den fortsatta expansionen. Men ett stabilt energibolag med hög soliditet som Dala energi kan nästan ses som ett mellanting mellan en aktie och obligation och kan säkert vara en bra långsiktig placering. Risknivån i Rindi är betydligt högre då bolaget har lägre soliditet och förlorade pengar förra året men Warren Buffett säger att ”en stor investeringsmöjlighet uppstår när ett bra bolag möter ett stort engångsproblem som går att lösa”.

torsdag, mars 18, 2010

Vad kostar ett vindkraftverk

Jag hittade denna från våren 2009 från ett litet vindkraftbolag. Då var EUR/SEK extremt mycket högre än idag, så priserna i SEK har gissningsvis dalat med EUR/SEK kursen.
http://www.vindenergivast.se/docs/Presentation_drift%20&%20projekt%20HP.ppt

tisdag, mars 16, 2010

Risker med investeringar i vindkraft

Jag fick en fråga om jag inte är rädd för riskerna med att placera alla pengar i vindkraft.

Svaret är ja.

Det första och självklara är att vindkraft är en av många placeringar. Alltså rekommenderar jag ingen att placera allt kapital i en eller i en sektor.

Den politiska risken med en investering i vindkraft är uppenbar. En mycket stor del av avkastningen för svensk vindkraft kommer från elcertifikatsystemet, som ger ca 30 öre i intäkt i 15 år. Motsvarande system finns i resten av världen. Det svenska systemet är långt ifrån det mest förmånliga (tex tror jag att italien ger mer stöd till vindkraft).

En annan risk som förtjänar att belysas är valutarisken. Ett vinkraftverk köps nästan alltid av företag som är baserade i danmark eller europa. Därmed är valutakursen vid inköpstillfället extremt viktig. Visserligen använder nordpool eur för att prissätta el även i sverige, men jag anser att detta inte betyder att intäkterna främst beror på eur/sek kursen. Det är som att köpa Ericsson ADR i USD på börsen i usa.

En annan solklar risk är förändringen av elpriserna i framtiden. Elpriserna svänger oerhårt mycket, och det gäller att efterfrågan på el först normaliseras efter nedgången det senaste året, och långsiktigt måste efterfrågan stiga (och därmed finns en direkt koppling till sveriges ekonomi i stort).

Flera andra risker finns, tex att man ofta köper aktier i ett bolag, och då är ledningens kunskap viktig.

Avkastningen måste kompensera för alla dessa risker.

Dock finns det en märkbar skillnad mellan andra investeringar: Vindkraftverk ger ofta ett positivt kassaflöde direkt från dag 1, och risken sjunker under verkets livslängd. Det är en milsvidd skillnad jämfört med förhoppningsbolag som går med förslust i väntan på det stora lyftet.

o2 och Arise Windpower - framtida elproduktion

I samband med http://www.02.se/ och http://www.arisewindpower.se/ så är det värt att kolla upp vilka kalkyler som ligger till grund för vindkraft idag.

http://www.vindstat.nu/ finns utmärkt information. Det är frivilligt att anväda denna driftuppföljning, så ett antal verk kan saknas, dock verkar de flesta finnas med.
Genom att klicka på en länk i vänsterspalten "alla månader" så får man statistik per verk och månad. Eftersom vindkraften är under uppbyggnad så måste man börja med att rensa bort de verk som installerades under året och alltså inte är representativa för helårsstatistik.
Jag hittar
- 55 st verk på 2,3 MW som producerade i snitt 6,48 Gwh per verk, eller en kvot på 2,82 per installerad MW.
- 50 verk på 2,0 MW som producerade i snitt 4,38 Gwh per verk, eller en kvot på 2,19 per installerad MW.
- jag har inte gjort samma beräkning för verk på 1,5 MW, men det är tydligt att de har producerat sämre, helt enkelt för att de är mindre och att utvecklingen går mot större och större verk som producerar mer och mer.

Verken på 2,3 MW är främst insallerade på Lillgrund där det blåser mycket bra. Dessa verk kan alltså ses som ett bra exempel på när vindkraftverk producerar som bäst med bra vindläge och dagens teknik.

Vad säger då http://www.o2.se/ ?
De har en fin tabell på sid 46 i prospektet. Om jag delar "beräknad årlig produktion" med "installera effekt" så förstår jag att de räknar med en kvot på 3,13 per installerad MW. Intressant nog så är verk i byggnation/har tillstånd kvoten 2,96 och verk i ansökningsfas 3,4.
På efterföljande sida (sid 47) har de ett exempel där de räknar med en kvot på 3,1.


På sidan 45 i http://www.arisewindpower.se/ prospekt framgår det att det behövs en kvot på 2,4 - 3,6 per installerad MW för lönsamhet. På sidan 47 listar de 4 st projekt i drift eller under byggnation. Där är kvoten 2,65.

Siffrorna ser höga ut jämfört med genomsnittet av installerad bas av verk.
Bolagen förklarar det med bättre vindlägen, högre torn och större rotorblad än genomsnittet. Arise skriver text på sid 45 att de installerar verk med 150 m torn, och de är ju mycket högre än genomsnittet, och de siktar på 170-180 meter i framtiden. Högre verk ger mycket mer energi.

Arise bygger inte högt bara för att få mer vind. De bygger högt för att komma över trädtopparna! Större delen av deras vindparker kommer att finnas i skogsmiljö. I oktober 2007 refererade jag till en en ledande expert som varnar för att bygga i skog länk till bloggpost I korthet så blir verk med höga torn dyra, men dessutom slits verken hårdare med den turbulens som finns ovan träden. Detta är en av de viktiga riskerna man bör känna till om Arise.

Att de ska ha bättre vindläge än på Lillgrund är osannolikt. Däremot sker ju en teknikutveckling mot större verk, och framtidens standard verk som är kraftigare än dagens 2,0-2,3 MW verk.

Min summering är att bolagen på ett bra sätt belyser behovet av att ha bra vindlägen. Siffrorna kan synas höga, men de är rimliga med tanke på utvecklingen mot kraftigare verk med högre torn och rotorer.

Det är en helt annan slutsats än vad en professor på vetenskapsakademin basunerar ut idag. Han går så långt som att säga att informationen är felaktig och skulle vara kriminell i USA. Se tex artikel i di . Ett mycket tungt uttalande. Frågan är om hans analys är lika tung?

PS
Jag har tidigare rekommenderat köp i Arise. (O2 har jag inte analyserat klart ännu):
http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/arise-windpower-nyemission-och-notering.html

Börsveckan rekommenderar köp i Arise. https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=133663

Affärsvärlden rekommenderar både O2 och Arise. http://www.affarsvarlden.se/hem/analyser/article746707.ece


Övriga artiklar.
http://www.dn.se/ekonomi/vindkraft-ger-vag-av-borsnoteringar-1.1057899

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/kraftfull-debutant-i-medvind_4412355.svd

lördag, mars 13, 2010

Arise Windpower Nyemission och notering

Prospekt: http://www.arisewindpower.se/

Bolaget har eget kapital på 680 MSEK och ca 22 m aktier idag (innan emissionen). Vid kurserna 55-65 kr är pris per eget kapital ca 1,8-2,2. Vid en kurs på 70 kr är pris / ek 2,33.

Det kan jämföras med http://www.eolusvind.se/ som redan är noterat på börsen. Eget kapital ca 337 MSEK, ca 18,1 m aktier => pris per eget kapital 2,33.

Arises verksamhetsmodell och projektportfölj ser mycket lovande ut. Min slutsats är att detta kan vara en bra investering upp till 70 kr. Jag tecknar.

Snart ska också http://www.rabbalshedekraft.se noteras på börsen.

torsdag, mars 11, 2010

nyemission i dala energi & spekulation i skånska energi

http://www.dalaenergi.se genomför en nyemission till kursen 13 kr. Om jag läser rätt så är eget kapital 11 kr per aktie. Bolaget är lönsamt och aktien ger utdelning. Verksamhetrisken känns låg (elnät mm). Aktien är noterad på www.alternativa.se Senase kurs är 14. I korthet är aktien mycket attraktivt värderad jämfört med jämförbara företag. Troligen är bolagets tillgångar dessutom totalt undervärderade i balansräkningen. Deras prospekt är väldigt intressant. Jag visste tex inte att marknaden är så pass fragmenterad lokalt i dalarna. Även i detta fall är www.spiltan.se har en fond med inriktning på Dalarna, och det är troligt att de vill vara med på ett hörn (samma ägargrupp som är med nyemissionen i www.rindienergi.se).

Bolaget kan jämföras med www.skanska-energi.se som är av ungefär samma storlek och också noterade på en mindre lista. Jag noterar att det pågår det en märklig spekulation i Skånska Energis aktier som ska bli spännande att följa. Någon säger sig vilja köpa aktier utanför ordinarie handel till en betydligt högre kurs än i den ordinarie handeln.

Jämfört med bjässar som tex Fortum är både Dala och Skånska Energis aktier mycket billiga i förhållande till eget kapital.

måndag, mars 08, 2010

Opcons bud på Tricorona skapar heta känslor

Opcon, med Draknästets Mats Gabrielsson som huvudägare, har lagt ett bud på Tricorona.
Nu skriver Dagens Industri en rejält besk artikel, som jag inte hittar på nätet, men alltid utmärkta f-blog bjuder på ett frisvävande referat: finansblogg.com
Opcon svarade idag och i Realtid

Faktum är att Opcon också har dragit några valsar i pressen. Tricorona har publicerat 2 st pressmeddelanden för att bemöte Opcons prat: http://www.tricorona.se/media/5/101/

Underhållning från ankdammen ! Plask, plask, kvack, kvack !!

Opcon utnyttjar ett läge då Tricoronas framtid kan kännas osäker (kommer det att finnas en marknad för utsläppsrätter efter 2012?), och aktiekursen är pressad. Men det är inte förbjudet att göra bra affärer.

Opcons Powerbox vet jag inget om, men Opcons produkter för rökgaskondensering är beprövade.

Jag kanske läser fel, men Opcon har tjänat 56 MSEK på en aktie i Australien under 2009. Om denna tillfälliga pappersvinst (och aktierna är inte sålda ännu) exkluderas så går Opcon med rejäl förlust. Det krävs nog ett högre bud för att någon ska vilja växla aktier i vinstmaskinen Tricorona mot förlustbolaget Opcon. Dessutom har Opcons akitekurs dalat isamband med ankdammens kvackande, så budet är värt mindre nu. Slutsats: tyvärr, det blev inget denna gång.

Jag ska försöka hitta tid till att analysera båda dessa bolag (och följa plaskandet i dammen).

söndag, mars 07, 2010

Rindis emission garanteras av Spiltan

www.rindienergi.se genomfören nyemission för att stärka eget kapital som har eroderas av förluster inom pelletsverksamheten. VD'n har i de senaste rapporterna blivit alltmer positiv till att problemen i pelletsrörelsen är lösta. Men det här tärt på soliditeten, och soliditet behövs för att hantera expansion i Norge (där de nyligen har fått en koncessin för fjärrvärme), och i Polen.

Intresant nog är det www.spiltan.se som garanterar en stor del av emissionen. Spiltan är kända för att investera enligt Warren Buffetts principer. Spiltans intresse är en kvalitetsstämpel. Det blir spännannde att se vad garantin kostar Rindi (det bör stå i prospektet som publiceras om några veckor).

Det kan behövas en garant eftersom en stor del av aktierna ägs av privatpersoner, och troligen kommer ett antal inte vilja eller kunna teckna sina andelar. Dessutom äger Borevind en bunt aktier. Borevind är under rekonstruktion, och säljer troligen löpande av sina aktier för att betala kostnaderna för rekonstruktionen. Det tror jag också är anledningen till att aktiekursen har dalat den senaste tiden. Sannolikheten är låg att Borevind kan teckna sig för sin andel. Så går det när akien är noterad på en mindre lista, och inte bevakas av andra än insattta.

Emissionen sker till 12 kr, dvs emissionskursen är satt till ca 50% av eget kapital i Rindi. Det är en företrädesemission, och vad jag förstår ska teckningsrätterna först föredels ibland existerande ägare innan Spiltan för chansen. Jag kommer att köpa på mig akter i Rindi redan nu (innan avstämmningsdagen) för att utnyttja detta tillfälle till att köpa nyemitterade aktier i ett bra bolag med otrolig rabatt.

Det kalla vädret under jan-mars bådar dessutom gott för att Rindis fjärrvärmerörelse kommer att göra ett strålande första kvartal.

torsdag, februari 18, 2010

nyemission i rindi

Rindi energi har beslutat om nyemission. Ingen nyhet för de som följer bolaget. VD'n flaggade för det vid en presentation nyligen. Irriterande nog berättar de inte motiven bakom redan nu - vi får vänta till rapporten om någon vecka. Det vore också *kul* att veta om det finns någon som garanterar emissionen. Gissningsvis har de behov pga expansion i europa. Jag är extremt lockad av att teckna några poster. www.rindi.se

onsdag, januari 27, 2010

Banklån för att finansiera vindandelar?

En andel i ett vindkraftverk kostar ca 7000 kr och ger rätt till 1000 kWh till "självkostandspris".
"Självkostandspris" betyder antingen ca 15 öre som är den rena produktionskostanden (underhåll av vindkraftverket), eller ca 25 öre, och mellanskillnaden fonderas för att köpa ett nytt vindkraftverk efter den beräknade livslängden på 20 år.
Vindparkvanern fonderar inte, och där är det ca 13 öre som gäller, medans tex Storumanvind medlemmar kan köpa el till 25 öre per kWh.

Det kan låta oerhört billigt, men man måste ta hänsyn till kapitalinsatsen på 7000 kr.
Vad händer med kalkylen om vi tar ett banklån för att finansiera insatsen?
Att låna pengar kostar idag ca 5%. Det ger en årskostand på 7000*5%=350kr. Eftersom en insats ger 1000kWh så blir denna kostand 35 öre per kWh. Men som en läsare påpekade så är räntekostader avdragsgilla, så nettokostanden blir 70%*35 = 24,5 öre

Kalkylen slutar inte här. Vi måste ta med kostanden för elskatt som är 35 öre inkl moms.

Vi måste också betala elcertifikatavgift på ca 7 öre, men eftersom vindkraft är förnyelsebar får vi föreningen ca 32 öre i ersättning, netto en intäkt på ca 25 öre per kWh.

Summering
Produktionskostand: -25 öre
Kapitalkostad: -25 öre
Elskatt: -35 öre
Elcertifikat +25 öre
Summa: 60 öre per kWh

Betydligt lägre än dagens elpriser på 100-110 öre per kWh. Skillnaden är 40-45 öre.
==> Slutsats: andelar i vindkraft är lönsamma även om man lånar fullt ut till investeringen.
Elpriset måste falla rejält för att den lönsamheten ska försvinna....

I tidningarna pratas det mycket om att vindkraftföreningar ska beskattas för vinsten. Jag har inte tagit hänsyn till den skatten eftersom jag inte vet hur den ska beräknas. Men i ett värsta scenario blir det 26% skatt på skillnaden mellan 110 öre ("markandspris") och 25 öre (produktionskostanden), dvs 22 öre i skatt (jag tror iofs inte att det blir så illa). Slutsats: att låna till vindandelar är lönsamma även efter denna skatt.

söndag, januari 24, 2010

Clean Tech East (Systemseparation)

Har köpt en pelletsfabrik i Ystad av Vostok Nafta (som äger delar av både köpare & säljare) för 16 MSEK. Produktionen är på 83000 ton. http://www.systemseparation.com/investor

onsdag, januari 13, 2010

köp fortum eller rindi

Avanza har en analys Kyla och utdelning gör Fortums aktie intressant

Det finns inte alltför många bolag som alternativ till Fortum. Haflund är ett. Men jag hittar bara Rindi Energi som alternativt fjärrvärmebolag att investera i. De har en liknande profil som Fortum (tex utlandssatsning i Polen), men utan elproduktion och självklart är de ett mycket mycket mindre bolag. Intressant nog är aktien också mycket mycket rimligare värderad.

söndag, januari 10, 2010

Fjärrvärme i kylan

Märkliga rapporter från fjärrvärmeverken i kylan. Flera verk verkar inte klara en riktig kall vinter, utan måste elda olja. Dessutom är fjärrvärmetaxorna fasta, och oberoende av temperaturen. Mycket skrivs ju om dyra elpriser när det är kallt. För fjärrvärme är situationen omvänt. Sällan nämns detta när val mellan bergvärme, pellets och fjärrvärme diskuteras. En vän som har pellets får nu släpa rejält med pelletskassar, och kostnaden för pellets skenar. Den som har fjärrvärme kan lungt luta sig tillbaka. Men jag gissar att resultatet kommer att bli höjda fjärrvärmetaxor 2010-2011.

Medelpad
Gårdagen var den kallaste dagen hittills i vinter, med temperaturer på under 30 grader på vissa håll i Medelpad.
På Korstaverket gick pannorna för högtryck för att klara av efterfrågan på värme.
– Den här kylan kostar oss 50 000 kronor mer i timmen, säger Håkan Johansson, utvecklingsingenjör.



Landskrona
— Det är ingen lysande affär för oss när det är kallt, säger Jan Lindeberg, Landskrona stads fjärrvärmechef.

Förklaringen är att systemet varken tekniskt eller taxemässigt är anpassat till de dryga tio minusgrader som rådde på fredagen i Landskrona.

— Vi måste köra de dyra bränslena rätt så mycket, både gas och olja. Olja är extra dyrt. Det har vi inte kört sedan 2006, säger Stefan Nyrud, produktionschef för fjärrvärmen i Landskrona.

Till vilken punkt klarar systemet att leverera värme?

— När man gjorde beräkningar längre tillbaka utgick man från 16 minusgrader. Vi kan säkert klara 20 minus några dagar, men jag tror inte under någon längre period, säger Stefan Nyrud.


Växjö
– Vi noterade ett nytt effektrekord för fjärrvärmen på 210 megawatt. Det gamla rekordet var på 200 megawatt var från januari 2004. – Vi klarade ju 17-18 minusgrader nu i morse och då körde vi inte fullt på alla enheter så vi klarar nog lite till.– Vi startade upp det gamla oljeeldade kraftverket igen. Vi stängde det inför trettonhelgen eftersom väderprognoserna talade om att det skulle bli mildare. Men nu är det ju kallt igen.

Växjö
Kylan gör gröna Växjö allt svartare. Under jul- och nyår har det kommunala energibolaget Veab bränt upp 1 200 kubikmeter olja vilket motsvarar 30 fulla tankbilar....– Vi har dimensionerat systemet för -20 grader. Det betyder att kapaciteten ut till fastigheterna är begränsad till den temperaturen.


Ängelholm
Fjärrvärmesystemen går för fullt. Men värmeförsäljningen är rena förlusten för Öresundskraft.— Just nu (kl 15 på fredagen) levererar vi 54 megawatt och räknar med att det behövs 70, som är max vad vi kan få ut, i nästa vecka. Beroende på hur högt elpriset är planeras det även för start av gaspannan, — Fjärrvärmesystemen är dimensionerade efter ungefär tio minusgrader. Är det kallare, och blåser, räcker effekten dåligt. I Ängelholm med de öppna landskapen spelar vinden jättestor roll...


Göteborg
– Systemen är dimensionerade för att klara -16 grader i fem dygn.... Så där ungefär går gränsen, vad händer sedan?

– Ja, den erfarenheten vi har från tidigare köldperioder, det är att vissa fastigheters system inte klarar av att föra ut mer värme, säger han. Så då sjunker nog inomhustemperaturen någon eller några grader i en del hus. Men fjärrvärmesystemet matar ju på så länge det finns kunder som efterfrågar värme.


Karlstad
– Vi eldar för fullt på Heden, men det räcker inte, så vi har även köpt in så mycket vi kan från Stora Enso på Hammarö. Men nu när det varit så väldigt kallt så räcker faktiskt inte det heller, utan då har vi fått köra för fullt även i det gamla kraftvärmeverket...

Även om kylan innebär att Karlstads Energi får elda för fullt, så betyder det inte att kunderna får något högre pris på sina fjärrvärmeleveranser. Priset på fjärrvärme är nämligen fast.
Och det är inte heller någon risk för höjningar i efterhand på grund av kylan, lovar Peter Lind.
– Nej, det hänger inte ihop på det sättet. Eftersom vi även producerar el i våra kraftvärmeverk så innebär det att vi får in mer pengar när det blir kallt och elpriset stiger. Och de pengarna använder vi för att reducera kostnaderna för värmekunderna.


Västervik
Ihållande kyla gör att fjärrvärmen i Västervik har svårt att räcka. De fyra pannorna på Stegeholmsverket eldas just nu maximalt, men de 65 megawatt (MW) de producerar förslår inte. Därför tvingades man på fredagen starta även det oljeeldade reservverket vid Karstorp

lördag, januari 02, 2010

börsfall 2010

Jag har nu tänkt klart och positionerar mig för börsras 2010. Kanske kommer det inte att hända, men jag är klart nöjd med avkastningen 2009, och vill behålla mina pengar mer än se dem växa ytterligare några procent.

En viss andel likvida pengar (bankkonto, för att utnyttja köptillfällen), en viss del i räntefonder (för stabil avkastning), och en viss del i aktier gäller som portfölj i alla lägen. Nu byter jag dock ut aktiedelen måt xact bear och hedgefonder.

I den spekulativa portföljen blir det xact bear 2.

När börsraset kommer så faller sannolikt kronan igen. Det är dåliga nyheter för förnyelsebar energi eftersom utrustningen till stor del importeras. Faktum är att vissa bolag (tex Eolus Vind) bygger hela sin affärside på att importera vindkraftverk. Not a good place to be om jag har rätt.
Mer lockande är tex www.greentech.dk som även har intäkter i euro.

Have a good one.

Creeper