Mitt i en debatt om lönsamheten för vindkraft väljer Rabbalshede Kraft att göra en nyemission och notera aktien på börsen.
http://www.rabbalshedekraft.se/Investor-relations/Infor-foretradesemission-juni-2012/
Jag har ännu inte läst prospektet.
Vi vanliga dödliga konsumenter betalar 36,25 öre per kwh i energiskatt (24 öre i norr).
Det finns undantag. Industrin är befriad från denna skatt (nästan de betalar 0.5 öre per kwh).
Alltså betalar konsumenter ett högre pris för el än vad industrin gör.
Det är värt att komma ihåg nästa gång industrin gnäller över höga elpriser.
Dock gäller detta undantag inte för alla företag. Fastighetsbolag inte befriade från energiskatt. Handelsbolag, möbel affärer mfl betalar också energiskatt.
Däremot är elkraft som produceras i vindkraftsverk befriad från denna skatt.
Här har vi alltså ett ekonomiskt argument till varför Wallenstam, IKEA mfl företag investerar i vindkraft.
En andel i ett vindkraftverk kostar mellan 4500kr och 7500 kr per 1000 kwh.
Om ett företag köper en andel motsvarande 1000 kwh så spar de i ett slag 362,5 kr.
Avkastningen på investeringen blir (utan hänsyn tagen till amortering) mellan 4% och 8% bereoende på hur dyrt vindkraftverket är. Denna avkastning kommer utöver den "normala" avkastningen som kan förväntas från en investering i vindkraft.
Ganska magiskt, eller hur?
Läs mer:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Energiskatt
http://www.vattenfall.se/sv/energiskatter.htm
http://skattenatet.ey.se/2012/05/23/vindkraftproducerad-el-inte-alltid-undantagen-fran-energiskatt/
http://www.dn.se/ekonomi/ikea-storsatsar-pa-vindkraft
Vindkraftsmotståndare skickar nu insändare till alla tidningsredaktioner med en standardiserad artikel där de påstår att det är en dålig affär att köpa andelar i vindkraftsverk.
Problemet är att det inte är sant.
Självklart vill inte de som är negativa till vindkraft se att vi köper andelar i vindkraft.
Lika självklart borde det vara att ta tillvara möjligheten att slippa oroa sig för elpriset de närmsta 20 åren, och undvika att bidra till elbolagens övervinster....
En snabbtitt på elskling ger vid handen att följande elpriser kan tecknas just nu:
Rörligt 28 öre (75 öre/kWh inklusive energiskatt, elcertifikat och moms).
5 år 49 öre (98 öre/kWh inklusive energiskatt, elcertifikat och moms).
Det är elpriset för 5 år (eller längre) bindningstid som är relevant att jämföra med vindkraftandelar.
Priset för el till självkostandspris är ca 20 öre/kWh (65,8 öre/kWh inklusive energiskatt, elcertifikat och moms).
För att få köpa el till självkostandspris måste det till en investering i en andel av vindkraftverket.
En andel kostar typiskt sätt 6700 kr och ger rätt att köpa 1000 kWh till självkostandspris (20 öre kWh). Att beräkna vad denna investering i en vindandel kostar är inte svårt. Istället för att köpa vindandelen kan man ju amortera på sitt lån. Så det går att se alternativkostaden. Idag är räntan på ett 5årigt bostadslån 4,06%. Eftersom 30% av räntan är avdragsgill i deklarationen är kostnaden för bostadslånet efter skatteavdrag 2,84%. (inte undra på att huspriserna är höga).
6700 * 2,84% = 190 kr per år i alternativkostand för 1000 kWh (19 öre /kWh)
Den totala kostaden för vindel är alltså 65,8 öre/kWh för vindel och 19 öre/kWh i alternativkostad, summa 84,8 öre/kWh.
Alternativen är alltså:
rörligt elpris: 75 öre/kWh
vindel: 84,8 öre/kWh
bundet 5år 98 öre/kWh
Det är sant att rörligt elpris just nu i varma maj månad är 10 öre billigare än vindel.
Men om man jämför med att binda elpriset i några år så är vindandelar fortfarande en bra investering.
Trots lågkonjunktur, fungerande kärnkrat, välfyllda vattenmagasin etc.....
Man kan tycka illa om att förnybar energi får stöd via det sk elcertifikatsystemet.
Dock är det många verksamheter som får olika stöd idag. Vi lever ju i Sverige...
Bönder får EU bidrag, riskkapitalister kan fixa bort skatt, elintensiva industrier behöver inte betala elskatter, för att inte tala om att kärnkraften inte behöver betala den verkliga kostanden för att försäkra sig mot haverier (en mycket liten risk för att ett kärnkraftverk ska haverera är ändå extremt dyrt att försäkra eftersom konsekvenserna blir så enorma).
Varför ska inte en vanlig svenne utnyttja det faktum att vindkraft är en verksamhet som får stöd?
Faktum är att det är inte vindkraft som är den stora vinnaren på elcertifikatsystemet. Den småskaliga vattenkraften och framförallt den elkraft som framställs i de kommunala kraftvärmeverken och i skogsindustrins mottrycksanläggningar får elcertifikat för sin produktion. http://www.energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Elcertifikatsystemet-har-bidragit-med-13-TWh-fornybar-el/
Nu har denna blogg haft 50.000 unika besökare sedan start.
Jag har inte postat många inlägg de senaste månaderna (pga andra projekt).
Trots det hittar 9 st unika besökare bloggen varje dag.
Men någon nätverkseffekt är det inte tal om - ca 1-2 andra sidor länkar hit !
Via Cornucopia? hittade jag elstatistik.se som föredömligt visar relationen och slår hål på en del argument om att vi inte kan installera mer vindkraft
http://cornucopia.cornubot.se/2012/01/pedagogiskt-om-baskraft-och-reglerkraft.html
Tuff marknad med överutbud http://www.lantbruk.com/prisras-for-villapellets/2011-06-20
StoraEnso lägger ner i Kopparfors -160.000 ton
http://www.storaenso.com/media-centre/press-releases/2011/06/Pages/stora-enso-will-permanently-close.aspx
Clean Tech East lägger ner i Ystad -70.000 ton
http://www.aktietorget.se/NewsItem.aspx?ID=58647&Language=1
det tillkom kanske 500.000 ton 2009-2010, så detta är en dramatisk förändring.
Tyskland ska avveckla kärnkraften... självklart måste de bortfallet på något sätt.
Så här tror jag att det kommer att bli:
- De kommer att importera mer el från norden
- De kommer att satsa på vindkraft
- De måste också satsa på kol och rysk gas som baskraft
Resultatet blir att
- Efterfrågan på el kommer att öka
- Priset på utsläppsrätter kommer att öka
==> Elpriset kommer att gå upp
==> Den tyska staten kommer att få ökade intäkter från utsläppsrätter.
==> Tyskarna kommer att fördela intäkterna från utsläppsrätter till de som drabbas hårdast, dvs den tyska basindustrin.
==> Sverige kommer inte att få ökade intäkter från utsläppsrätter (vi har ju inte elproduktion som kräver utsläppsrätter), och den svenska basindustrin kommer att få en konkurrensnackdel.
==> ytterligare tryck på energieffektivisering och satsning på vindkraft
Spännande.
http://www.bixia.se/Bixia/Produkter/Vindkraftsaktier/Memorandum.html
Ser relativt rätt prissatt ut.
Dock beroendeförhållande till Bixia eftersom alla lån kommer från dem.
Jag saknar dock information om hur man kan sälja aktierna.
Kommunen tecknade ett leasingavtal som löper fram till 2031 och det handlade om 131,9 miljoner kronor. Tanken är att när avtalet löper ut ska det inte finnas något restvärde kvar som ska lösas, kommunen äger då anläggningen. Det tidigare avtalet om leverans av fjärrvärme kompletterades med att även anläggningen för pelletstillverkning skulle ingå och därmed löpa fram till 2019. I dag betalar Rindi 8,6 miljoner kronor i hyra för anläggningen. Kommunen betalar 6,3 miljoner i räntor till Nordiska renting och dessutom görs avskrivningar med 4,4 miljoner kronor. Konsekvensen är att skattebetalarna i kommunen årligen bidrar med 2,1 miljoner kronor till det hela. Restskulden var vid årsskiftet 126,4 miljoner kronor.
- Utifrån de signaler jag fått så börjar det finnas en lönsamhet i företaget och det är naturligtvis positivt, summerar Per-Anders Westhed.
http://www.dt.se/nyheter/vansbro/article950328.ece
Planen är att öka tillverkningen av pellets från 48000 ton under 2010, till 58000 ton under innevarande år http://www.dt.se/nyheter/vansbro/article950330.ece
I tidningen Lantbruk finns en krönika som är läsvärd. Är alla bönder traders numera? http://www.lantbruk.com/tagg/bjorn-folkesson-0
Centrumvind listar företag som är eller vill bli leverantörer till vindindustrin. http://www.centrumvind.se/foeretag
Kanske litet mer trovärdig än svenska pansartrupperna...
"- I och med att vi inte har tillåtit investeringar i ny kärnkraft står vi här i dag med väldigt gamla reaktorer. Vi har kört de här grejorna längre än vad vi annars skulle gjort. Det har påverkat säkerheten negativt," säger Sverker Martin-Löf till DI.
Vad fint att det klargörandet kommer nu......
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3129343.ece
tajmingen är snudd på cynisk.
http://www.va.se/nyheter/2011/03/18/fortsatt-kopa-fornybart/#
och bristvaror kommer det alltid att finnas - olja idag - lithium & kobolt imorgon. Det ger en intressant koppling mellan råvaruinvesteringar och miljöförbättringar.
http://www.va.se/nyheter/2011/03/04/elbilen-en-tickande-miljobomb/
Men jag har för mig att el är effektivare bärare av energi än olja, trots probelm med batterier idag.
http://www.skf.com/skf/news/html/popup.jsp?lang=en&contentId=892483
SKF has been awarded a contract worth around SEK 500 million with Goldwind, one of the leading turbine manufacturers in China. This is one of the biggest orders ever for SKF in the wind energy industry. Goldwind has selected the SKF Nautilus bearing as the main shaft arrangement for their new 2.5 MW direct drive turbine. The SKF Nautilus bearings will be delivered during 2011 and first quarter of 2012.
The SKF Nautilus bearing, launched in 2005 has been very well received by the market, and growing demand has led to new investments in the factories in Schweinfurt and Dalian.
- We are very pleased to sign this contract with Goldwind since the company is a very valuable partner to SKF and also because the wind industry is an important market for us and a growing segment in China. This is a recognition of the technologies and services that we offer to the market. It also shows SKF's long-term commitment to supporting our customers by providing high-quality products and solutions, as well as contributing to a sustainable community, says Henrik Lange, President SKF Industrial Division.
- During the past years we have had an excellent relationship with SKF that has provided us with world-class products and technical support. Added to this, SKF has also offered integrated R&D solutions that have proven further value for our wind turbines, says Mr Wu Gang, Chairman of the Board, Goldwind.
Goldwind and SKF have worked closely together for many years and signed a Strategic Partnership Agreement in 2006 with the ambition to strengthen the cooperation even further. During the last couple of years, this has resulted in advanced technology being developed at the same time as the demand for energy provided by wind turbines rapidly has increased in China.
In 2010 SKF received the award from Goldwind as best overall supplier.
Gothenburg, 28 February 2011
Aktiebolaget SKF(publ)
Läs om BNSF och MidAmerican.
MidAmerican will have 2,909 megawatts of wind generation in operation by the end of 2011, more than any other regulated electric utility in the country. The total amount that MidAmerican has invested or committed to wind is a staggering $5.4 billion. We can make this sort of investment because MidAmerican retains all of its earnings, unlike other utilities that generally pay out most of what they earn.
http://www.berkshirehathaway.com/letters/2010ltr.pdf
AP fonden kommer att ta hänsyn till klimatförändringar när de placerar pengarna i framtiden.
http://www.ap1.se/sv/Agarstyrning/Miljohansyn-och-socialt-ansvar2/Klimatforandringar-och-allokering/
Landskrona kraft investerar 550 MSEK i ett kraftvärmeverk med följande effekt:
Värme 23 MW (33 MW tillfört bränsle)
Rökgaskondensator 4,5 MW (ca 20% av 23 MW)
+ 8 MW el (varav 7 MW levereras till kund, och 1 MW förbrukas i anläggningen)
Summa 45,5 MW eller 12 MSEK per MW
Det ger ett benchmark till vad en fjärrvärmeanläggning är värd.
Rindi Energi har tex en effekt på 85 MW, och värdet skulle vara 85*12=1000 MSEK, dvs långt över det bokförda värdet.
Rindi energi har 2 st verksamhetsgrenar: 1) fjärrvärme och 2) produktion av pellets.
Fjärrvärmerörelsen är stabil och lönsam. Förra året genererade den ca 39 MSEK i vinst.
Pelletsproduktionen är i uppstartsskede och har kantats av problem. Förlusten så här långt i år är 27 MSEK.
Verksamheten kommer att gå med fortsatt förlust under Q4, men de har byggt lager under de senaste 6 månaderna. Detta lager kommer att säljas till kund nu när efterfrågan ökar under vinterhalvåret. Med det antagandet så kanske förlusten stannar på 27 MSEK för 2010.
Till detta kommer räntekostander på ca 25 MSEK per år.
vinst = fjärrvärme + pellets - räntekostader
vinst 2010: 39 - 27 - 25 = - 13 MSEK eller ca - kr per aktie
om de får ordning på problemen i pelletsproduktionen, och den visar ett 0 resultat blr resultatet
vinst 2010: 39 - 0- 25 = +14 MSEK eller ca + 1 kr per aktie
om de får ordning på problemen i pelletsproduktionen, och den ger en rimlig vinst på investerat kapital blir resultatet:
vinst 2010: 39 + 20 - 25 = +34 MSEK eller ca + 3 kr per aktie
Idag kan man köpa aktien för 12,5 kr. Om de får ordning på pelletsproblemen handlas den till P/E på mellan 4-12,5
Kommer de att fixa problemen? Svaret är att de har paddlat på i 2 år, och sannolikheten för att de lyckas är betydligt högre nu än för 1 år sedan.
Slutsats: billigt, men inte helt riskfritt
http://www.rindienergi.se/ Q3 var otroligt dåligt.
Mer detaljer får vi via lokaltidningen: http://www.dt.se/nyheter/alvdalen/article810105.ece
Det var minst sagt tur att bolaget gjorde en nyemission i våras.
Q4 torde se bättre ut, eftersom oktober och november har varit lagom kalla månader.
http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Statistik/Kraftlaget/ har en extremt bra bildserie om elförsörjningen. Den uppdateras varje onsdag.
Några noteringar:
Fyllnadsgraden i nordens vattenmagasin ligger nu dramatiskt under nivån vid samma tid förra året. Samtidigt har elanvändningen vänt upp från krisnivåerna.
Det bäddar för mycket höga elpriser om det blir kallt och kärnkraften fortsätter att strula.
Priserna på elcertifikat har rasat från ca 350 SEK /Mwh till ca 230 SEK / Mwh, och det är en tydlig nackdel för förnyelsebar energi.
Pwc har analyserat vad ny kraft kostar, exklusive skatter, stöd och avgifter. Det kommer att bli diskution om kärnkraft vs vindkraft. Min enda kommentar när det gäller det är att rapporten ser ut att ha samma avkastningskrav för vatten, vind och kärnkraft. Slutsatsen är att de inte har lagt in några tankar om skillander i risk mellan kraftslagen. En mycket låg sannolikhet för en läcka i kärnkraft har ju förödande konsekvenser (tjernobyl), så risken torde vara högre än vatten och vindkraft. Jag tror dock att alla kraftslag behövs i framtiden.
Jag är mer intresserad av lönsamheten i vindkraft inklusive dagens stödsystem och att jämföra med mina egna kalkyler.
PwC har antagit:
- 3 MW verk med 2300 h (23%) tillgänglighet
- 20 års livslängd
- 30% andel eget kapital
- 20 års amortering
- 5% lånekostad före skatt (10 års statsobligation + 1,5% )
- 15% restvärde (fundament, infrastruktur)
- 10% avkastningskrav på eget kapital
Investeringskostnad
- högt scenario: 17000 SEK / kW
- bas scenario: 15000 SEK /kW
- låg sceanrio: 13000 SEK/kW
Resultat exkl stöd och avgifter:
- högt scenario: 0,715 SEK /kwh
- bas scenario: 0,645 SEK/kwh
- låg scenario: 0,575 SEK /kwh
Om vi lägger till vindkraftens stöd, intäkter & avgifter på:
- elcertifikat: 0,24 SEK /kwh http://www.tricorona.se/
- intäkt för effektnytta och minskade energiförluster i nätet: 0,03 SEK /kwh
- fastighetsskatt: 0,04 SEK /kwh
Så blir resultatet:
- högt scenario: 0,522 SEK / kwh
- bas scenario: 0,452 SEK / kwh
- låg sceanrio: 0,382 SEK /kwh
Det är dessa elpriser som krävs för att man ska få 10% avkastning på en investering i vindkraft med de antaganden som PwC har gjort i rapporten.
Några funderingar runt antaganden:
- 2o års livslängd: den tekniska livslängden är säkert längre, men den ekonomiska livslängden kan man diskutera, eftersom teknikutvecklingen kan innebära att det lönar sig att byta till ett modernare verk tidigare.
- 30% eget kapital: är standard, men det finns fall då banken har ok 20%, och det har en rejäl påverkan på kalkylen.
- 2o års amortering: under finanskrisen var detta svårt att få. Många banker krävde 15års amortering. Hur snabbt lånet ska amorteras, och vilken flexibilitet banken har när det gäller det årliga amorteringsbeloppet är viktigt för ägarens kassaflöde.
- 5% lånekostnad före skatt (10 års stadsobligation +1,5%): 10 åringen ligger idag på 2,52%, och 1,5% påslag på det blir 4% (har en oerhörd påverkan på kalkylerna). Yes, 10 åringen hade en liten topp vid årsskiftet 2009/2010, men nu är läget bättre. Påslaget är en förhandling med banken, och här är jag något tveksam till om 1,5% räcker.
- 15% restvärde: intressant nog så nämner de inte någon kostand för att montera ner verket
- elcertifikat: ingår visserligen inte i deras kalkyl, men intäkten från elcertifikat har dalat från 350-300 till ca 240
- avkastningskrav på 10% kan kännas högt, eftersom kassaflödet är positivt från dag 1, och lånen kan amorteras i snabb takt, så borde risken vara lägre, och investeringskravet också vara lägre.
- 3 MW verk: är ännu ganska ovanliga. Vanligast är 2,0 MW, 2,3 MW, men ok, de närmsta åren kommer större verk att komma på bred front.
- en tillgänglighet på 23%, eller 2300 h: ... humm ... om jag tänker rätt så räknar de med att ett 3 MW verk ska producera 6.900.000 kWh på ett år. Om man räkanar om det till ett 2MW verk blir det 4.600.000 kWh per år, och det känns lågt med tanke på att moderna verk ligger runt 5.500.000 - 5.000.000 kWh per år redan idag, och tillgängligheten torde öka om man investerar i ett 3MW verk.
- investeringskostand: ... humm ... investeringskostanden per verk blir:
högt: 17000 * 3000 = 51 MSEK per 3 MW verk, eller 34 MSEK per 2 MW verk
bas: 15000 * 3000 = 45 MSEK per 3 MW verk, eller 30 MSEK per 2 MW verk
låg: 13000 * 3000 = 39 MSEK per 3 MW verk, eller 26 MSEK per 2 MW verk
Det finns flera datapunkter som visar att ett 2 MW verk kostar över 30 MSEK idag, men priset per MW sjunker troligen i framtiden.
- för att förstå tillgängligheten och investeringskostnaden kan man räkna om detta till investeringskostad per årskilowatttimme:
högt: 51000000 SEK / 6900000 kwh = 7,39
bas: 45000000 SEK / 6900000 kwh = 6,52
lågt: 39000000 SEK / 6900000 kwh = 5,65
Desa nyckeltal är fullt rimliga för en investering idag, men eftersom PwC räknar med ett 3 MW verk känns de alltför höga.
Min slutsats är att PwC har räknat oerhört konservativt, så troligen är brytpunkten för 10% lönsamhet lägre än vad som visas i rapporten. Den "uppsidan" behövs dock för elpriserna ligger runt 40 öre / kwh idag...
PwC's rapport:
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article2482352.ece/BINARY/PwC+Rapport+Vad+kostar+kraften.pdf
En del aktuella datakällor som jag har jämfört med:
räntor
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/category/R%C3%A4nteutveckling
swecos 2nd opinion till Jämtlands Läns Landsting: http://www.slideshare.net/JamtlandsLandsting/second-opinion-investeringskalkyl-vindkraft
http://www.arisewindpower.se/
SERO Presentationer, tex
http://www.sero.se/Filer/vindkraft_pp_o_karlsson,_westerqvarn_20100825.pdf
LRF konsult
http://www.halsingevindkraft.se/res/pdf/lrfkonsult.pdf
Artikel & kommentarer i Nyteknik
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article2482355.ece
www.samkraft.se grundas på ett samarbete mellan regionala energibolag i Gävleborg och norra Uppland. De har ett antal mycket bra vindlägen i Gävleborg.
Via www.hudikvind.se kan privatpersoner indirekt bli delägare, eftersom Hudikvind äger 2,4% av Samkraft.
http://svevia.se/Nyheter/Pressmeddelanden/Arise-Windpower-och-Svevia-tecknar-femarigt-avtal-om-anlaggningsarbeten/
Svevia har hittat ett segment här... de gör anläggningsarbeten åt flera vindkraftsentreprenörer.
... om alliansen kohandlar med miljöpartiet.
http://www.e24.se/business/bank-och-finans/valets-borsvinnare_2311563.e24
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/utfor-for-akare-om-mp-gar-in_5368843.svd
"Household spending is increasing gradually, but remains constrained by high unemployment, modest income growth, lower housing wealth, and tight credit. Business spending on equipment and software is rising, though less rapidly than earlier in the year, while investment in nonresidential structures continues to be weak. Employers remain reluctant to add to payrolls. Housing starts are at a depressed level. Bank lending has continued to contract, but at a reduced rate in recent months." Link to FED
e24
DN
Artikel i http://di.se/Artiklar/2010/9/14/214821/Gothia-Vind-far-kraft-fran-Japan/ om
http://www.gothiavind.se/hem.html
2013 är de första verken i drift
Det är -17% från 11kr nivån för något år sedan. Bra för vindkraften eftersom alla verk importeras.
Edit: 9,21
Edit: 9,15
Edit: 8,80 (-20% från 11kr)
Ett vindkraftverk har blivit 5 MSEK billigare... från 35 MSEK till 30 MSEK för ett 2MW verk.
Det pågår teckning i http://www.dalavind.se/ under sommaren. Priset är 6600 kr per andel, och en andel ger rätt till 1000 kWh. Det ser ut att vara en bra investering, oavsett hur skatterna förändras. Den största fördelen med att äga sin egen kraft är att man inte behöver bekymmra sig för höjda elpriser de närmsta 20 åren.
Nu har Arises aktiekurs fallit till 44 kr, i kölvattnet av ett sällsynt vindfattigt 2009 och gnäll från flygvapnet (som alltid gnäller). Det torde vara ett strålande tillfälle att köpa realtillgångar till hyfsat pris. Balansräkningen består av kassa och existerande vindkraftverk. Framtida projekt får man nu till ett mycket lågt pris. Oavsett vad men tycker om vindkraft så är verken realtillgångar och kan jämföras med skogsmark, eller andra kassaflödesgenererande maskininvesteringar. http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/arise-billigt.html
http://www.charlierose.com/view/interview/11069
Charlie Roses Show är en av de med störst publik i USA.
Italien har ett mycket förmånligt system för förnyelsebar energi. Därför är företag som tex http://www.alerion.it/en/investor och www.greentech.dk av intresse.
As a big believer that wind power is the way of the future, Simmons says the era of easy oil is over and that world oil production will eventually fail to meet expected future demands.......
What do you think is in store for the future of BP?
They have about a month before they declare Chapter 11. They're going to run out of cash from lawsuits, cleanup and other expenses. One really smart thing that Obama did was about three weeks ago he forced BP CEO Tony Hayward to put in writing that BP would pay for every dollar of the cleanup. But there isn't enough money in the world to clean up the Gulf of Mexico. Once BP realizes the extent of this my guess is that they'll panic and go into Chapter 11.
http://money.cnn.com/2010/06/09/news/companies/simmons_gulf_oil_spill.fortune/index.htm
Så kom då äntligen budet. En liten vinnare är faktiskt Opcon som ju lyckades köpa
4 076 828 aktier, vilket motsvarar cirka 2,8 procent av aktiekapitalet och rösterna i Tricorona till en lägre kurs. Var det värt det Opcon?
http://www.alvsborgsvind.se/
Nyemission (pris 50 kr, 9.5 MSEK)
http://www.alvsborgsvind.se/Nyemissionsprospekt%202010.pdf
http://www.e24.se/entreprenor/skuldfritt-vindkraftbolag-noteras_1978203.e24
http://www.alvsborgsvind.se/a,%20Årsredovisning%202009x.pdf
Notering (pris 68 kr, marknadsvärde 38,74 MSEK)
http://www.alternativa.se/Upload/Press/Pressmeddelanden/2010/Pressmeddelande%20Alternativa%20-%20%c3%84lvsborgsvind%20-%202010-05-18.pdf
http://212.97.133.204/aktiehandel/handla-aktier.aspx?url=http://market.millistream.com/alternativa/index.php/listor/details/33390
Kommentar:
bolaget är skuldfritt. Efter emissionen har de 9,5 m i kassa + aktier i eolus vind. Produktionen 2009 var 3344 MW ==> Det ger en värdering på 8 kr per årskwtimme. Sannolikt finns övervärden i balansräkningen jämfört med vad andrahandsmarknaden för verk betalar.
Projekt:
Åmål E82, 108m torn, tot höjd 149 m, ber prod 4500 MW/år, pris 3,09 MEUR, levereras 2010
Gotland: ersättng av existerande verk ~2013
Nordic Windpower Raises $38 Million Equity Funding Led by Khosla Ventures
Nordic Windpower announced today that it has raised $38 million in a new financing round led by Khosla Ventures, a premier investor in clean technology companies. Joining Khosla Ventures in the Series C equity financing are… http://www.nordicwindpower.com/press_release.html
Nordic’s technology dates back to a 20-year $75 million investment in R&D by the Swedish Government in 1975. Since acquiring the technology and receiving its first major funding in 2007, the Company has invested more than $36 million in technology improvements for increased efficiency, reliability and safety, as well as supply chain and market development initiatives. Nordic Windpower is US based, with corporate offices in Berkeley, California, manufacturing in Pocatello, Idaho, and engineering design in Bristol UK.
"there is widespread agreement among environmental economists that a market-based program to deal with the threat of climate change — one that limits carbon emissions by putting a price on them — can achieve large results at modest, though not trivial, cost. There is, however, much less agreement on how fast we should move, whether major conservation efforts should start almost immediately or be gradually increased over the course of many decades. "
http://www.nytimes.com/2010/04/11/magazine/11Economy-t.html
http://www.tricorona.se/news/208/
Ska Opcon bli nästa bolag att gravsättas på fallna miljöaktiers kyrkogård?
Arises värdering
Pre-emission: ek 608,3 MSEK / antal aktier: 21,56 m = ek/aktie: 31,55 kr
nyemission 550 MSEK, 10,73 m aktier, kurs 55 kr, emissonskostnader ~40 MSEK
Post-emission: ek 1230 MSEK antal aktier: 32,29 m = ek/aktie: 38,1 kr
Markandsvärde vid kursen 51 kr = 1646 MSEK
Marknadsvärde/eget kapital = 1,34... marknadsvärdet är alltså endast 34% högre än eget kapital.
En jämförelse kan göras med Eolus Vind:
MV: 760 MSEK vid kursen 42 kr
EK: 337 MSEK eller 18,6 kr per aktie ==> marknadsvärde/eget kapital = 2, 26.... marknadsvärdet är alltså 126% högre än eget kapital.
Värt att notera är att dessa bolag inte har goodwill och annat tjafs i balansräkningen.
Arise såldes ut till kursen 55kr, och aktien har därefter dalat något. Det är möjligt att den kan falla mer när stödköpen avtar. Om marknaden är rationell torde det dock finnas en botten vid eget kapital, eller strax därutöver. Just nu värderas hela deras projektportfölj till ca 0 kr...
Edit: VA har en analys där de nämner att projektportföljen på 931 MW marknadsvärderas till 420 MSEK, dvs 451 TKR per MW, eller 900.000 sek för ett verk på 2MW. Den infon har jag inte sett tidigare. link
O2 drar tillbaka börsnotering , och jag tycker inte att det är konstigt med tanke på att deras förslag var extremt svårt att analysera (jag har tex ännu inte lyckats värdera bolaget med traditionella värderingsmått). I deras prospekt kan man läsa att eget kaptial idag är 55 MSEK, och befintliga ägare planerade att minska ägarandelen. Urrrk!
Rådgivarna SEB och Swedbank torde skämmas.
Deras förklaring är att http://di.se/Artiklar/2010/3/22/202527/Vindkraft/ .... !!!
Det kan inte uteslutas att orsaken var att Arise samtidigt kom med ett erbjudande som var förståeligt.... och toppat av Gyllenhammar och eget kapital.
Produktionen var uppskattad till högre nivåer än de verk som finns idag, men inte skyhögt över som en del påstår. http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/o2-och-arise-windpower-framtida.html . Både o2 och Arise är övertygade om att produktionsestimaten är rätt.
Jag börjat att titta på vilken prisnivå på verk de räknar med, och jag är mer orolig för överoptimism här. http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/kostnad.html
Speciellt risken i EUR/SEK kursen bör betonas (eftersom vindkraftverk importeras).
Generellt anser jag bolagen gör fel när de inte betonar riskerna. Det är lätt att få uppfattningen att en investering i vindkraft har låg risk. Det är fel. http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/risker-med-investeringar-i-vindkraft.html
Det blir spännande att se hur det går för Arise. Eolus vind lyckades ju bra förra året, så det är inte givet att det behöver gå som för O2.
http://www.e24.se/business/ovrig-industri/o2-vi-har-misslyckats_1940275.e24
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/o2-stoppar-borsnoteringen_4458265.svd
http://www.va.se/vabors/2010/03/22/darfor-foll-o2s-borsnoteri/
Makes me feel like an oversexed guy in a harem :-)
www.rindienergi.se
http://www.forbes.com/2008/04/30/warren-buffett-profile-invest-oped-cx_hs_0430buffett.html
Saxat från Spiltans hemsida . Jag tycker att de har helt rätt i att Dala Energi är bättre placering än vinkraftbolagen 02 och Arise Windpower (därmed inte sagt att vindkraftbolag är dåliga investeringar - jag är lockad av Arise också). Rindi har jag tidigare rekommenderat.
Båda bolagen har en rejäl "margin of saftey" och både Ben Graham och Warren skulle nog anse att de var köpvärda. Kul att flera placerare får upp ögonen för denna typ av företag!
Nytt bolag Rindi energi (www.rindi.se)
Spiltan har tillsammans med Berkway beslutat att ta en betydande andel av den pågående emissionen i Rindi Energi, som driver fjärrvärmeverk på ett antal platser i Sverige och Polen, genom att köpa teckningsrätter i bolaget. Bolaget har också två kombinerade pellets och fjärrvärmeverk i Dalarna och emissionen görs för att förstärka kapitalbasen efter inkörningsproblem i pelletsanläggningen i Vansbro. Ni kan läsa mer om bolaget på www.rindi.se där ni också kan hitta emissionsprospektet och teckningssedel om ni vill försöka få aktier i emissionen som görs med företrädesrätt för gamla aktieägare.
Emission i Dala energi med bättre villkor än nya vindkraftsprojekt (www.dalaenergi.se)
Bifogar också en anmälningssedel för emissionen i Dala energi som får hjälp av Alternativa aktiemarknaden. Läs mer om bolaget på hemsidan där ni också kan studera prospektet. En allmän reflektion är att emissionen i Dalaenergi görs runt bolagets substansvärde medan de nya vindkraftsbolagen som nu säljs av bankerna värderas till ungefär dubbla substansen när nya investerare skall hjälpa PG Gyllenhammar (Arise Windpower) och fd Sprayinvesterare (O2) att finansiera den fortsatta expansionen. Men ett stabilt energibolag med hög soliditet som Dala energi kan nästan ses som ett mellanting mellan en aktie och obligation och kan säkert vara en bra långsiktig placering. Risknivån i Rindi är betydligt högre då bolaget har lägre soliditet och förlorade pengar förra året men Warren Buffett säger att ”en stor investeringsmöjlighet uppstår när ett bra bolag möter ett stort engångsproblem som går att lösa”.
Jag hittade denna från våren 2009 från ett litet vindkraftbolag. Då var EUR/SEK extremt mycket högre än idag, så priserna i SEK har gissningsvis dalat med EUR/SEK kursen.
http://www.vindenergivast.se/docs/Presentation_drift%20&%20projekt%20HP.ppt
Jag fick en fråga om jag inte är rädd för riskerna med att placera alla pengar i vindkraft.
Svaret är ja.
Det första och självklara är att vindkraft är en av många placeringar. Alltså rekommenderar jag ingen att placera allt kapital i en eller i en sektor.
Den politiska risken med en investering i vindkraft är uppenbar. En mycket stor del av avkastningen för svensk vindkraft kommer från elcertifikatsystemet, som ger ca 30 öre i intäkt i 15 år. Motsvarande system finns i resten av världen. Det svenska systemet är långt ifrån det mest förmånliga (tex tror jag att italien ger mer stöd till vindkraft).
En annan risk som förtjänar att belysas är valutarisken. Ett vinkraftverk köps nästan alltid av företag som är baserade i danmark eller europa. Därmed är valutakursen vid inköpstillfället extremt viktig. Visserligen använder nordpool eur för att prissätta el även i sverige, men jag anser att detta inte betyder att intäkterna främst beror på eur/sek kursen. Det är som att köpa Ericsson ADR i USD på börsen i usa.
En annan solklar risk är förändringen av elpriserna i framtiden. Elpriserna svänger oerhårt mycket, och det gäller att efterfrågan på el först normaliseras efter nedgången det senaste året, och långsiktigt måste efterfrågan stiga (och därmed finns en direkt koppling till sveriges ekonomi i stort).
Flera andra risker finns, tex att man ofta köper aktier i ett bolag, och då är ledningens kunskap viktig.
Avkastningen måste kompensera för alla dessa risker.
Dock finns det en märkbar skillnad mellan andra investeringar: Vindkraftverk ger ofta ett positivt kassaflöde direkt från dag 1, och risken sjunker under verkets livslängd. Det är en milsvidd skillnad jämfört med förhoppningsbolag som går med förslust i väntan på det stora lyftet.
I samband med http://www.02.se/ och http://www.arisewindpower.se/ så är det värt att kolla upp vilka kalkyler som ligger till grund för vindkraft idag.
På http://www.vindstat.nu/ finns utmärkt information. Det är frivilligt att anväda denna driftuppföljning, så ett antal verk kan saknas, dock verkar de flesta finnas med.
Genom att klicka på en länk i vänsterspalten "alla månader" så får man statistik per verk och månad. Eftersom vindkraften är under uppbyggnad så måste man börja med att rensa bort de verk som installerades under året och alltså inte är representativa för helårsstatistik.
Jag hittar
- 55 st verk på 2,3 MW som producerade i snitt 6,48 Gwh per verk, eller en kvot på 2,82 per installerad MW.
- 50 verk på 2,0 MW som producerade i snitt 4,38 Gwh per verk, eller en kvot på 2,19 per installerad MW.
- jag har inte gjort samma beräkning för verk på 1,5 MW, men det är tydligt att de har producerat sämre, helt enkelt för att de är mindre och att utvecklingen går mot större och större verk som producerar mer och mer.
Verken på 2,3 MW är främst insallerade på Lillgrund där det blåser mycket bra. Dessa verk kan alltså ses som ett bra exempel på när vindkraftverk producerar som bäst med bra vindläge och dagens teknik.
Vad säger då http://www.o2.se/ ?
De har en fin tabell på sid 46 i prospektet. Om jag delar "beräknad årlig produktion" med "installera effekt" så förstår jag att de räknar med en kvot på 3,13 per installerad MW. Intressant nog så är verk i byggnation/har tillstånd kvoten 2,96 och verk i ansökningsfas 3,4.
På efterföljande sida (sid 47) har de ett exempel där de räknar med en kvot på 3,1.
På sidan 45 i http://www.arisewindpower.se/ prospekt framgår det att det behövs en kvot på 2,4 - 3,6 per installerad MW för lönsamhet. På sidan 47 listar de 4 st projekt i drift eller under byggnation. Där är kvoten 2,65.
Siffrorna ser höga ut jämfört med genomsnittet av installerad bas av verk.
Bolagen förklarar det med bättre vindlägen, högre torn och större rotorblad än genomsnittet. Arise skriver text på sid 45 att de installerar verk med 150 m torn, och de är ju mycket högre än genomsnittet, och de siktar på 170-180 meter i framtiden. Högre verk ger mycket mer energi.
Arise bygger inte högt bara för att få mer vind. De bygger högt för att komma över trädtopparna! Större delen av deras vindparker kommer att finnas i skogsmiljö. I oktober 2007 refererade jag till en en ledande expert som varnar för att bygga i skog länk till bloggpost I korthet så blir verk med höga torn dyra, men dessutom slits verken hårdare med den turbulens som finns ovan träden. Detta är en av de viktiga riskerna man bör känna till om Arise.
Att de ska ha bättre vindläge än på Lillgrund är osannolikt. Däremot sker ju en teknikutveckling mot större verk, och framtidens standard verk som är kraftigare än dagens 2,0-2,3 MW verk.
Min summering är att bolagen på ett bra sätt belyser behovet av att ha bra vindlägen. Siffrorna kan synas höga, men de är rimliga med tanke på utvecklingen mot kraftigare verk med högre torn och rotorer.
Det är en helt annan slutsats än vad en professor på vetenskapsakademin basunerar ut idag. Han går så långt som att säga att informationen är felaktig och skulle vara kriminell i USA. Se tex artikel i di . Ett mycket tungt uttalande. Frågan är om hans analys är lika tung?
PS
Jag har tidigare rekommenderat köp i Arise. (O2 har jag inte analyserat klart ännu):
http://vindmolla.blogspot.com/2010/03/arise-windpower-nyemission-och-notering.html
Börsveckan rekommenderar köp i Arise. https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=133663
Affärsvärlden rekommenderar både O2 och Arise. http://www.affarsvarlden.se/hem/analyser/article746707.ece
Övriga artiklar.
http://www.dn.se/ekonomi/vindkraft-ger-vag-av-borsnoteringar-1.1057899
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/kraftfull-debutant-i-medvind_4412355.svd
Prospekt: http://www.arisewindpower.se/
Bolaget har eget kapital på 680 MSEK och ca 22 m aktier idag (innan emissionen). Vid kurserna 55-65 kr är pris per eget kapital ca 1,8-2,2. Vid en kurs på 70 kr är pris / ek 2,33.
Det kan jämföras med http://www.eolusvind.se/ som redan är noterat på börsen. Eget kapital ca 337 MSEK, ca 18,1 m aktier => pris per eget kapital 2,33.
Arises verksamhetsmodell och projektportfölj ser mycket lovande ut. Min slutsats är att detta kan vara en bra investering upp till 70 kr. Jag tecknar.
Snart ska också http://www.rabbalshedekraft.se noteras på börsen.
http://www.dalaenergi.se genomför en nyemission till kursen 13 kr. Om jag läser rätt så är eget kapital 11 kr per aktie. Bolaget är lönsamt och aktien ger utdelning. Verksamhetrisken känns låg (elnät mm). Aktien är noterad på www.alternativa.se Senase kurs är 14. I korthet är aktien mycket attraktivt värderad jämfört med jämförbara företag. Troligen är bolagets tillgångar dessutom totalt undervärderade i balansräkningen. Deras prospekt är väldigt intressant. Jag visste tex inte att marknaden är så pass fragmenterad lokalt i dalarna. Även i detta fall är www.spiltan.se har en fond med inriktning på Dalarna, och det är troligt att de vill vara med på ett hörn (samma ägargrupp som är med nyemissionen i www.rindienergi.se).
Bolaget kan jämföras med www.skanska-energi.se som är av ungefär samma storlek och också noterade på en mindre lista. Jag noterar att det pågår det en märklig spekulation i Skånska Energis aktier som ska bli spännande att följa. Någon säger sig vilja köpa aktier utanför ordinarie handel till en betydligt högre kurs än i den ordinarie handeln.
Jämfört med bjässar som tex Fortum är både Dala och Skånska Energis aktier mycket billiga i förhållande till eget kapital.
Opcon, med Draknästets Mats Gabrielsson som huvudägare, har lagt ett bud på Tricorona.
Nu skriver Dagens Industri en rejält besk artikel, som jag inte hittar på nätet, men alltid utmärkta f-blog bjuder på ett frisvävande referat: finansblogg.com
Opcon svarade idag och i Realtid
Faktum är att Opcon också har dragit några valsar i pressen. Tricorona har publicerat 2 st pressmeddelanden för att bemöte Opcons prat: http://www.tricorona.se/media/5/101/
Underhållning från ankdammen ! Plask, plask, kvack, kvack !!
Opcon utnyttjar ett läge då Tricoronas framtid kan kännas osäker (kommer det att finnas en marknad för utsläppsrätter efter 2012?), och aktiekursen är pressad. Men det är inte förbjudet att göra bra affärer.
Opcons Powerbox vet jag inget om, men Opcons produkter för rökgaskondensering är beprövade.
Jag kanske läser fel, men Opcon har tjänat 56 MSEK på en aktie i Australien under 2009. Om denna tillfälliga pappersvinst (och aktierna är inte sålda ännu) exkluderas så går Opcon med rejäl förlust. Det krävs nog ett högre bud för att någon ska vilja växla aktier i vinstmaskinen Tricorona mot förlustbolaget Opcon. Dessutom har Opcons akitekurs dalat isamband med ankdammens kvackande, så budet är värt mindre nu. Slutsats: tyvärr, det blev inget denna gång.
Jag ska försöka hitta tid till att analysera båda dessa bolag (och följa plaskandet i dammen).
www.rindienergi.se genomfören nyemission för att stärka eget kapital som har eroderas av förluster inom pelletsverksamheten. VD'n har i de senaste rapporterna blivit alltmer positiv till att problemen i pelletsrörelsen är lösta. Men det här tärt på soliditeten, och soliditet behövs för att hantera expansion i Norge (där de nyligen har fått en koncessin för fjärrvärme), och i Polen.
Intresant nog är det www.spiltan.se som garanterar en stor del av emissionen. Spiltan är kända för att investera enligt Warren Buffetts principer. Spiltans intresse är en kvalitetsstämpel. Det blir spännannde att se vad garantin kostar Rindi (det bör stå i prospektet som publiceras om några veckor).
Det kan behövas en garant eftersom en stor del av aktierna ägs av privatpersoner, och troligen kommer ett antal inte vilja eller kunna teckna sina andelar. Dessutom äger Borevind en bunt aktier. Borevind är under rekonstruktion, och säljer troligen löpande av sina aktier för att betala kostnaderna för rekonstruktionen. Det tror jag också är anledningen till att aktiekursen har dalat den senaste tiden. Sannolikheten är låg att Borevind kan teckna sig för sin andel. Så går det när akien är noterad på en mindre lista, och inte bevakas av andra än insattta.
Emissionen sker till 12 kr, dvs emissionskursen är satt till ca 50% av eget kapital i Rindi. Det är en företrädesemission, och vad jag förstår ska teckningsrätterna först föredels ibland existerande ägare innan Spiltan för chansen. Jag kommer att köpa på mig akter i Rindi redan nu (innan avstämmningsdagen) för att utnyttja detta tillfälle till att köpa nyemitterade aktier i ett bra bolag med otrolig rabatt.
Det kalla vädret under jan-mars bådar dessutom gott för att Rindis fjärrvärmerörelse kommer att göra ett strålande första kvartal.
Rindi energi har beslutat om nyemission. Ingen nyhet för de som följer bolaget. VD'n flaggade för det vid en presentation nyligen. Irriterande nog berättar de inte motiven bakom redan nu - vi får vänta till rapporten om någon vecka. Det vore också *kul* att veta om det finns någon som garanterar emissionen. Gissningsvis har de behov pga expansion i europa. Jag är extremt lockad av att teckna några poster. www.rindi.se
En andel i ett vindkraftverk kostar ca 7000 kr och ger rätt till 1000 kWh till "självkostandspris".
"Självkostandspris" betyder antingen ca 15 öre som är den rena produktionskostanden (underhåll av vindkraftverket), eller ca 25 öre, och mellanskillnaden fonderas för att köpa ett nytt vindkraftverk efter den beräknade livslängden på 20 år.
Vindparkvanern fonderar inte, och där är det ca 13 öre som gäller, medans tex Storumanvind medlemmar kan köpa el till 25 öre per kWh.
Det kan låta oerhört billigt, men man måste ta hänsyn till kapitalinsatsen på 7000 kr.
Vad händer med kalkylen om vi tar ett banklån för att finansiera insatsen?
Att låna pengar kostar idag ca 5%. Det ger en årskostand på 7000*5%=350kr. Eftersom en insats ger 1000kWh så blir denna kostand 35 öre per kWh. Men som en läsare påpekade så är räntekostader avdragsgilla, så nettokostanden blir 70%*35 = 24,5 öre
Kalkylen slutar inte här. Vi måste ta med kostanden för elskatt som är 35 öre inkl moms.
Vi måste också betala elcertifikatavgift på ca 7 öre, men eftersom vindkraft är förnyelsebar får vi föreningen ca 32 öre i ersättning, netto en intäkt på ca 25 öre per kWh.
Summering
Produktionskostand: -25 öre
Kapitalkostad: -25 öre
Elskatt: -35 öre
Elcertifikat +25 öre
Summa: 60 öre per kWh
Betydligt lägre än dagens elpriser på 100-110 öre per kWh. Skillnaden är 40-45 öre.
==> Slutsats: andelar i vindkraft är lönsamma även om man lånar fullt ut till investeringen.
Elpriset måste falla rejält för att den lönsamheten ska försvinna....
I tidningarna pratas det mycket om att vindkraftföreningar ska beskattas för vinsten. Jag har inte tagit hänsyn till den skatten eftersom jag inte vet hur den ska beräknas. Men i ett värsta scenario blir det 26% skatt på skillnaden mellan 110 öre ("markandspris") och 25 öre (produktionskostanden), dvs 22 öre i skatt (jag tror iofs inte att det blir så illa). Slutsats: att låna till vindandelar är lönsamma även efter denna skatt.
Har köpt en pelletsfabrik i Ystad av Vostok Nafta (som äger delar av både köpare & säljare) för 16 MSEK. Produktionen är på 83000 ton. http://www.systemseparation.com/investor
Avanza har en analys Kyla och utdelning gör Fortums aktie intressant
Det finns inte alltför många bolag som alternativ till Fortum. Haflund är ett. Men jag hittar bara Rindi Energi som alternativt fjärrvärmebolag att investera i. De har en liknande profil som Fortum (tex utlandssatsning i Polen), men utan elproduktion och självklart är de ett mycket mycket mindre bolag. Intressant nog är aktien också mycket mycket rimligare värderad.
Märkliga rapporter från fjärrvärmeverken i kylan. Flera verk verkar inte klara en riktig kall vinter, utan måste elda olja. Dessutom är fjärrvärmetaxorna fasta, och oberoende av temperaturen. Mycket skrivs ju om dyra elpriser när det är kallt. För fjärrvärme är situationen omvänt. Sällan nämns detta när val mellan bergvärme, pellets och fjärrvärme diskuteras. En vän som har pellets får nu släpa rejält med pelletskassar, och kostnaden för pellets skenar. Den som har fjärrvärme kan lungt luta sig tillbaka. Men jag gissar att resultatet kommer att bli höjda fjärrvärmetaxor 2010-2011.
Medelpad
Gårdagen var den kallaste dagen hittills i vinter, med temperaturer på under 30 grader på vissa håll i Medelpad.
På Korstaverket gick pannorna för högtryck för att klara av efterfrågan på värme.
– Den här kylan kostar oss 50 000 kronor mer i timmen, säger Håkan Johansson, utvecklingsingenjör.
Landskrona
— Det är ingen lysande affär för oss när det är kallt, säger Jan Lindeberg, Landskrona stads fjärrvärmechef.
Förklaringen är att systemet varken tekniskt eller taxemässigt är anpassat till de dryga tio minusgrader som rådde på fredagen i Landskrona.
— Vi måste köra de dyra bränslena rätt så mycket, både gas och olja. Olja är extra dyrt. Det har vi inte kört sedan 2006, säger Stefan Nyrud, produktionschef för fjärrvärmen i Landskrona.
Till vilken punkt klarar systemet att leverera värme?
— När man gjorde beräkningar längre tillbaka utgick man från 16 minusgrader. Vi kan säkert klara 20 minus några dagar, men jag tror inte under någon längre period, säger Stefan Nyrud.
Växjö
– Vi noterade ett nytt effektrekord för fjärrvärmen på 210 megawatt. Det gamla rekordet var på 200 megawatt var från januari 2004. – Vi klarade ju 17-18 minusgrader nu i morse och då körde vi inte fullt på alla enheter så vi klarar nog lite till.– Vi startade upp det gamla oljeeldade kraftverket igen. Vi stängde det inför trettonhelgen eftersom väderprognoserna talade om att det skulle bli mildare. Men nu är det ju kallt igen.
Växjö
Kylan gör gröna Växjö allt svartare. Under jul- och nyår har det kommunala energibolaget Veab bränt upp 1 200 kubikmeter olja vilket motsvarar 30 fulla tankbilar....– Vi har dimensionerat systemet för -20 grader. Det betyder att kapaciteten ut till fastigheterna är begränsad till den temperaturen.
Ängelholm
Fjärrvärmesystemen går för fullt. Men värmeförsäljningen är rena förlusten för Öresundskraft.— Just nu (kl 15 på fredagen) levererar vi 54 megawatt och räknar med att det behövs 70, som är max vad vi kan få ut, i nästa vecka. Beroende på hur högt elpriset är planeras det även för start av gaspannan, — Fjärrvärmesystemen är dimensionerade efter ungefär tio minusgrader. Är det kallare, och blåser, räcker effekten dåligt. I Ängelholm med de öppna landskapen spelar vinden jättestor roll...
Göteborg
– Systemen är dimensionerade för att klara -16 grader i fem dygn.... Så där ungefär går gränsen, vad händer sedan?
– Ja, den erfarenheten vi har från tidigare köldperioder, det är att vissa fastigheters system inte klarar av att föra ut mer värme, säger han. Så då sjunker nog inomhustemperaturen någon eller några grader i en del hus. Men fjärrvärmesystemet matar ju på så länge det finns kunder som efterfrågar värme.
Karlstad
– Vi eldar för fullt på Heden, men det räcker inte, så vi har även köpt in så mycket vi kan från Stora Enso på Hammarö. Men nu när det varit så väldigt kallt så räcker faktiskt inte det heller, utan då har vi fått köra för fullt även i det gamla kraftvärmeverket...
Även om kylan innebär att Karlstads Energi får elda för fullt, så betyder det inte att kunderna får något högre pris på sina fjärrvärmeleveranser. Priset på fjärrvärme är nämligen fast.
Och det är inte heller någon risk för höjningar i efterhand på grund av kylan, lovar Peter Lind.
– Nej, det hänger inte ihop på det sättet. Eftersom vi även producerar el i våra kraftvärmeverk så innebär det att vi får in mer pengar när det blir kallt och elpriset stiger. Och de pengarna använder vi för att reducera kostnaderna för värmekunderna.
Västervik
Ihållande kyla gör att fjärrvärmen i Västervik har svårt att räcka. De fyra pannorna på Stegeholmsverket eldas just nu maximalt, men de 65 megawatt (MW) de producerar förslår inte. Därför tvingades man på fredagen starta även det oljeeldade reservverket vid Karstorp
Tydligen har Rindi lyckats och produktionen startar i Älvdalen. Problemen i systerfabriken i Vansbro kanske också är över nu.
http://www.lantbruk.com/pelletsfabrik-i-dalarna-i-startgroparna/2009-12-28
http://www.dt.se/nyheter/alvdalen/article546565.ece
http://www.reporter.se/kunder/almi/article.asp?Article_id=1906
Jag har nu tänkt klart och positionerar mig för börsras 2010. Kanske kommer det inte att hända, men jag är klart nöjd med avkastningen 2009, och vill behålla mina pengar mer än se dem växa ytterligare några procent.
En viss andel likvida pengar (bankkonto, för att utnyttja köptillfällen), en viss del i räntefonder (för stabil avkastning), och en viss del i aktier gäller som portfölj i alla lägen. Nu byter jag dock ut aktiedelen måt xact bear och hedgefonder.
I den spekulativa portföljen blir det xact bear 2.
När börsraset kommer så faller sannolikt kronan igen. Det är dåliga nyheter för förnyelsebar energi eftersom utrustningen till stor del importeras. Faktum är att vissa bolag (tex Eolus Vind) bygger hela sin affärside på att importera vindkraftverk. Not a good place to be om jag har rätt.
Mer lockande är tex www.greentech.dk som även har intäkter i euro.
Have a good one.
En marknadsöversikt från Energimyndigheten
Investera i Cleantech 2009 är fjärde upplagan av denna årligen utkommande marknadsöversikt vars huvudmålgrupp är investerare inom cleantechområdet. Marknadsöversikten har som syfte att öka kunskapen om sektorn och ge en uppfattning om dess potential..... Link
Nu vaknar regionala elföretag upp och inser att vindkraft behövs. Ett exempel är http://www.samkraft.se/projekt.php som ägs av elbolag i Gävleborg.
Samkraft köper 2 verk av Eolus vind: http://gd.se/nyheter/sandviken/1.1669301
Jag fortsätter min analys av Borevind som är i företagsrekonstruktion.
Borevind köpte aktier i http://www.rindienergi.se/ under juli 2007. köp1 15000 aktier köp2 100000 aktier summa 115.000 aktier som motsvarar 1,6% eller om man ska vara petig 1,5537% av 7 401 506 utestående aktier i Rindi.
Vid köpet bokfördes posten till 11,5 MSEK. I den senaste delårsrapporten är bokfört värde 3,0 MSEK. Rindi energis aktie handlas sporadiskt, och sedan 2007 har kursen dalat från 100 kr till 30kr. Alltså är detta ytterligare ett bevis på Borevinds förmåga att investera fel.
Till kursen 30kr är marknadsvärdet 3,45 MSEK, så övervärdet är 0,45 MSEK. Det är dock inte hela sanningen. De lyckades nämligen med konststycket att belåna hela innehavet med 5 MSEK under Q3 2009. Det var möjligt eftersom det bokförda värdet var högre i Q2. Det mest sannolika är att Borevind måste sälja denna aktiepost dels pga belåningen, och dels i samband med företagsrekonstruktionen.
Det tragikomiska är att Rindi energi är ett sällsynt bra företag, som dessutom är lågt värderat. Grattis till den som kan köpa Borevinds post till dagens låga aktiekurs. Några länkar om rindi:
3 gasellvinnare bygger nytt pelletsverk för 150 MSEK
Klart med fjärrvärme i älvdalen
Rindi brinner för att värma öst
Rindi tarvar en separat analys som jag ska fila på de närmsta veckorna.
Jag lovar att avsluta denna värderingsserie inom kort med en analys av Borevinds huvudtillgång - Solenergiföretaget Gällivare PhotoVoltaic AB, GPV.
Nu kan privatpersoner handla med utsläppsrätter. Vad jag förstår kan man alltså klimatneutralisera sig genom att köpa utsläppsrätter och sedan aldrig utnytta dessa.
Eller spekulera...
http://www.privataaffarer.se/aktier/200912/sa-handlar-du-med-utslapp/index.xml
http://www.skogsvind.se/index.html
i samarbete med SCA Vind, http://www.vindkraftnorr.se/
edit 23/12: Borevind säljer Storun till Universal Wind Power Production. "Köpeskillingen uppgår till 73,8 Mkr för aktierna plus eventuell tilläggsköpeskilling baserad bl.a. på den framtida energiproduktionen. Försäljningen kan innebära en reaförlust på högst ca 9,3 Mkr." Link ..... Borevind fortsätter alltså att likvidera tillgångar för att rädda sitt huvudengagemang i Gällivare Photovoltaic AB
Borevind i företagsrekonstruktion äger 20% av vindpark Storun
Vindparken består av 12st 2,5MW verk, som producerar 80Gwh per år.
Borevinds andel av produktionen är 20%, eller 16 Gwh per år.
Borevind har bokat 79,3 MSEK som tillgång i balansräkningen.
79,3/16= pris per årskilowatttimme.
Nya verk säljs för ca 7,5 så värdet borde vara 120 MSEK.
Det betyder att det finns ett övervärde på ca 40 MSEK här
http://www.rabbalshedekraft.se/
http://www.eolusvind.com/ har också en pågående emission.
Skillnaden mellan bolagen är att rabbalshede fortfarande är en onoterad aktie.
Uppdaterad 2009-12-04:
1. Borevind har sökt om företagsrekonstruktion!
2. Aktien faller som en sten, och flyttas till observationslistan, men denna analys är mer aktuell än någonsin.
3. Borevind avyttrade Langlee i Q4 för 3,0 MSEK, dvs en reavinst på ca 0,5 MSEK.
http://www.borevind.se/admin/bildbank/uploads/Dokument/Delarsrapporter/Delarsrapport_jan-sept_2009_FINAL.pdf
Inaktuell analys nedan:
Första kunden är signerad, och om sluttesterna går vägen så är det up & away.
The US$169 million project will be built close to the shoreline in shallow water near existing distribution systems, the companies said. Unmaksan will build the project, and Langlee owns the licensing rights to the technology. Langlee said it expects to receive US$14.7 million in licensing fees from the project. Link
De ska tydligen byggas i England Link
Borevind äger 11,2% och har bokfört den posten till 2,4 MSEK
Om jag läser rätt räknar de med en utväxling på x ggr investerat kapital om projektet går hela vägen till en IPO. Link
Slutsats: det kan finnas ett potential på 50-60 MSEK för Borevind, motsv ca 2 kr / aktie.
Paul Krugman skriver om Cleantech.
Tydligen någon form av bokreview. Men 2 punkter ska noteras:
". Nick Stern, in making the case for strong climate-change policies, used a zero “discount rate”: he applied the same weight to future generations as to those currently alive. A number of economists argued that this was unreasonable: interest rates and other evidence suggest that we discount the future substantially in other decisions, and it wasn’t clear why climate should be different. And a higher discount rate implied that you should do less to fight climate change now, leaving more of the cost to future, presumably richer generations."
"Weitzman pointed out, however, that we are highly uncertain about the impact of greenhouse gas emissions — and that the form of this uncertainty is such that there’s a significant risk of utter catastrophe if we don’t act. This risk of catastrophe, he argued, is what should drive policy — and it argues for quick, decisive action rather than a gradualist, wait-and-see policy."
http://krugman.blogs.nytimes.com/2009/10/17/weitzman-in-context/
http://www.windcap.se/ fond 2 emission 2 är igång. Jag har tidigare varit tveksam pga avgifterna . I det nya prospektet finns en supertydlig redovisning (sid 14). ca 2,3% per år försvinner i arvoden och avgifter (1,5% av förvaltat kapital = 2,3% av eget kapital med 65% lån), Det är dock svårt att hitta liknande placeringar så det kanske kan vara värt den kostanden.
Windcap fond 1 har redan köpt 2 st verk som enligt plan ska producera 3500 resp 3700 Mwh per år.
Dessa 2 verk finns med i statistiken som nr 646 och 647. Under 2008 (året innan köpet) producerade verken något mer än planerat 4000 och 3700 Mwh, och tidigare år var produktionen något lägre. Slutsatsen är att planerad produktion är en ok prognos (möjligtvis något för hög). Verken driftssattes: 2002-09-01.
För dessa verk betalade windcap 48,331 MSEK. Det ger ett pris per årskilowatt timme på 6,27, och jag kan tycka att det är ett relativt högt pris för 7 år gamla verk.
Ett nytt verk kostar ju 35-37 MSEK (tror jag) och producerar 5000-5500 MWh per år i ett bra vindläge. Det ger 6,4-7,4 per årskwh. Men då är det ju helt nyt...
Dessutom har ju elpriserna rasat under det senaste året.
Fond 2 är dock separerad från fond 1, och man kan bara hoppas att de kan köpa verken billigare i framtiden.
Slutsats: fortfarande tveksam, dock är detta en frisk fläkt i vindkraftbranchen.
ref
www.vindstat.nu (rapporter)
http://www.windcap.se/dokument/windcap_fond_1_ab_delarsrapport_2009.pdf
Google: Vinod Khosla om ni inte vet vem det är: http://en.wikipedia.org/wiki/Vinod_Khosla
mycket mer material här: http://www.khoslaventures.com/resources.html
Gyllenhammar håller presskonf med chefen för ett av världens största företag GE
Äntligen!
en del konkurrens och en möjlighet att undvika fördyrning pga EUR !
Pressmed . Svenska 6 Ap fonden blir storägare i Q-Cell noterat på Frankfurtbörsen
Intressanta presentationer från Q-Cell
http://www.q-cells.com/en/investor_relations/presentationsinvestor_conference_calls/index.html
När priset på solel blir lägre än elpriset, så uppstår obegränsad efterfrågan på solceller. Detta har delvis redan hänt i Italen, och kommer att hända i Tyskland 2015 med dagens utveckling.
Svensk vindkraftindustri skriker efter mer subvention efter fortsatta motgångar.
Men felet är inte primärt stödsystemet. Det som har hänt nu är att finanskrisen, i form av en mycket svag svensk krona, har slagit till.
Ett vindkraftverk kostar nu nästan 38 MSEK, eller 7,5 kr/årskwh. Orsaken är att verken importeras från Danmark och Tyskland. Alla som ska till europa på semesterresa inser att europeiska varor nu är extremt dyra pga den svaga kronan. Ett vinkraftverk köps en gång, och den investeringen måste leva under 20-25 år. Då är det inte kul att köpa ett verk dyrt idag.
Dagens elpris på 40 öre/kwh, och elcertifikat på 32 öre är faktiskt förvånansvärt höga nivåer trots en fallande elkonsumtion. Trots det är avkastningen nära 0% om verket köps för 38 MSEK. Även om elpriset stiger, så blir avkastningen mycket lägre pga det höga investeringsbeloppet. Glöm då inte att elpriset mycket väl kan falla ner till 20-30 öre/kwh, och då går verken med förlust.
Bäva månde de exploatörer som har byggt upp en stor organisation under haussen. De kan överleva några kvartal om de har prissäkrat verk, men jag tror att det är ytterst sällsynt.
Eolus vind börsintroduktion ser ut att vara extremt feltimad.
Redan installerade verk tuffar dock på, ofta med god lönsamhet eftersom de installerades till 20%-25% lägre kostnad. Får ni chansen att köpa ett äldre verk till rimligt pris, så finns det möjlighet till ok avkastning.
Situationen kommer inte att bli bättre innan kronan återhämtar sig, och när det händer vet ingen.
"I dag står vi inte inför något investeringsbeslut av större dignitet. Skulle vi i dag fatta beslut om en investering, skulle ett sådant beslut behöva fattas i ljuset av den extrema förändringen på valutamarknaden med rådande valutadifferens", säger Louise Gudmundson, pressansvarig på Eon Sverige.
Kreditkraschen som under den värsta krisen i höstas och vintras nästan helt ströp tillgången på lånat kapital slog hårt mot alternativ energi, eftersom projekt som vindkraftsparker och större solkraftverk kräver stora initiala investeringar som oftast är lånefinansierade.
Eolus Vind är numera börsnoterat. Ni som följer denna blog vet att Eolus är ett av flera bolag som jag bevakar. Se tex tidigare: http://vindmolla.blogspot.com/2008/06/eolus-vind-fullvrderat.html
Strax innan noteringen kunde man köpa aktien för 31 kr (handlades då på www.alternativa.se)
Efter noteringen har den stigit till över 50kr.
Faktum är att det är något av en bravad. Dagarna innan noteringen publicerades en rad negativa artikelar i svensk dagspress om vindkraft.
1. i princip är företaget nu övervärderat. Sälj! De var ett klipp på 31 kr, men inte över 50 kr.
2. intresset för vindkraft kvarstår från investerare.
Nu är Windcap igång med fond nummer 2.
Jag har tidigare varit tveksam pga avgifterna.
Nu summeras avgifterna till:
2% courtage,
8,3% avgift för emission & markandsföring efter avdrag för courtage,
1,5% arvode för att köpa respektive sälja vindkraftverket,
förvaltningsavgift på 0,5% per år,
20% av avkastningen över 5-årig statsobligation.
Läs det nya prospektet på fi's hemsida Windcap 2 prospekt
Så om jag förstår det rätt blir det så här:
100 MSEK blir till ca 90 MSEK direkt efter emission och köp av vindkraftverket.
Därefter försvinner ca 2 MSEK över en 5 års period i förvaltningskostener.
Och ytterligare ca 1 MSEK när verket säljs.
Jag är mest tveksam till den stora startavgiften. Självklart finns det avgifter för att köpa/sälja och driva verken, men är det verkligen rationellt att investerararna ska betala för emission och markandsföring av fonden?
Liknande upplägg finns i tex bolag som investerar i Ryska aktier, men där är ju avkastningspotentialen extremt mycket högre.
En fördel är att fonden blir onoterad och därmed beskattas med 25% och inte 30%. Nackdelen är att det blir svårt att sälja andelarna om man vill casha hem innan 5-års perioden är över.
Jag är kluven..
www.vindparkvanern.se har nu börjat installera möllorna.
Ni måste kolla in bilderna från projektet http://gasslingen.invisiblearth.com/
Ett otroligt imponerande projekt.
Grattis till alla som var förutseende nog att köpa andelar!
http://www.vaktaren.se/ & nordan vind
Prevind
Ramström Vind
Förenad Kraft AB
HS Kraft AB
http://www.cleps.se/
http://www.attracta.se/vindkraft.pdf - RangnSells
http://www.lunnekullenvindkraft.se/default.aspx
http://www.arwen.nu/
http://www.ernstson.com/?q=mkb
http://www.halsingevindkraft.se/res/pdf/vindkraftens_affarshemligheter.pdf
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=456745
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=456721&ref=rss
http://www.slitevind.se/
http://www.triventus.se/home/content.asp?page=10&lang=1
Agrivind
http://www.holmovind.se/
And like many rock stars, Roubini is notorious for his parties, which he holds in a vagina-walled downtown loft. http://nymag.com/daily/intel/2009/04/nouriel_roubini_i_am_ugly_but.html
hur mycket spån är det i högen?
http://www.bequoted.com/investor/company.asp?bolagid=28
elpriserna har bottnat på ca 0,40 EUR, eller ca 44 öre per kwh
http://www.nordpool.com/System/FinanceMarket/tradesNor/
elcertifikaten ligger på ca 32 öre per kwh.
http://www.tricorona.se/skm/120/history
Summa med övrig ersättning blir ca 75-80 öre/kwh
Det ger en fortsatt mycket positiv kalkyl för vindkraft, trots att den svaga kronan har höjt priserna på verk (som mestadels prissätts i EUR).
Perhaps as infants they were dropped on their heads. In their youth some may have consumed a few too many mind-altering substances. Or maybe they were exposed to dangerously high levels of environmental toxins as kids growing up between the Second World War and the early 1980s, when Americans were exposed to a toxic soup containing everything from lead and mercury to pesticides such as DDT. Link
Skål
Konkurrenten Forum har en bra bild över hur skitiga elbolagen i Europa är. På sid 10 i Fortums analytikerpresentation framgår att Noun släpper ut nästan dubbelt så mycket CO2 som Vattenfall .
Det måste ses som tidernas bluff när ett så stort företagsköp motiveras med miljöargument.
Om det var viktigt, varför köpte de inte Statkraft eller Fortum? Nu har Vattenfall låst in sig i skitiga kolkraftverk för lång tid framöver.
Skrivet om företagsköpet :
http://www.dn.se/ekonomi/josefsson-en-av-de-storsta-handelserna-i-min-karriar-1.805637
http://www.dn.se/ekonomi/vattenfall-koper-nuon-1.805177
http://www.dn.se/ekonomi/miljokritik-mot-vattenfall-1.805592
http://www.dn.se/ekonomi/sa-ser-vattenfalls-vindkraftsplaner-ut-1.805523
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2510113.svd
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2509761.svd
Jag befarar att flertalet av de kalkyler som ligger till grund för vindkraftsparker kan bli kraftigt försenade. Självklart är det framtida priset på el och elcertifikat betydelsefulla. Båda dessa variabler ligger förnuvarande på en betryggande hög nivå (trots en kraftig nedgång i elpriset).
Allt vore frid och fröjd. Speciellt eftersom den byråkratiska processen med godkännade av bygglov etc kommer att förenklas.
Problemet är bara att vindkraftverk ofta produceras och prissätts i Euro.
Om kalkylen för ett verk såg ut så här för 1 år sedan:
Pris verk: 2,25 MEUR * EUR/SEK 9,5 = 21,4 MSEK
+ vägar, fundament etc (prissatta i SEK: 10,6 MSEK =
total kostand 32 MSEK
Så kan den se ut så här idag :
Pris verk: 2,25 MEUR * EUR/SEK 11,2 = 25,2 MSEK
+ vägar, fundament etc (prissatta i SEK: 10,6 MSEK =
total kostand 35,8 MSEK
Beloppen är påhittade och stämmer bara aproximativt. Men det visar ändå att verken kan vara 18% dyrare nu jämfört med 1 år sedan.
Detta är naturligtvis inget nytt för den insatte. Så här skriver Eolus vind i rapporten från bolagsstämma och vindkraftseminarium:
En stor del av Eolus inköp av vindkraftverk sker i Euro. Försvagningen av den svenska kronan
kan komma att påverka marginalerna i framtida projekt negativt om nuvarande nivåer består.
Självklart finns det andra variabler som kan minska problemet. Det stora problemet för 1 år sedan var tex att inga verk fanns att få pga för stor efterfrågan. Vi torde inte ha samma problem idag. Det kanske betyder lägre priser.
Kanske inte för att det globala intresset är lägre, utan för att finansmarknaden har gått i stå och det behövs mycket kapital för att köpa ett verk. Normalt belånas vindkraftverken till ca 80%.
Dessutom byggs vindkraftver i stål, och priset på metaller har rasat på senare tid.
Så kanske finns det hopp. Men en varning utfärdas: glöm inte valutarisken.
PV Enterprise, Borevind, REC har fallit som stenar i börstubulensen. Nu börjar det bli köpläge.
Det finns tecken på att marknaden tar fart i sverige.
Nya miljoner till den som värmer firman med sol
Läs Regeringens orginaldokument först.
Kommentarerna på detta är tex Mauds skenhelighet - yes Kärnkraft är en farlig verksamhet - men hon vågar inte säga som det är - vi har inget val. Greenpeace är precis lika skenheliga
Samtidigt jublar Svensk vindkraft .
Enligt uppgörelsen kommer dessa krav i mycket stor utsträckning att tillgodoses. Planeringsmålet på 30 TWh förnybar el till år 2020 innebär en rejäl ambitionshöjning jämfört med dagens mål på 10 TWh år 2015. I detta planeringsmål ingår också en satsning på havsbaserad vindkraft. För att möjliggöra utbyggnaden utvidgas systemet med elcertifikat så att utbyggnaden ska öka från 17 till 25 TWh. Denna ökning kommer till allra största del att utgöras av vindkraft. Slutligen höjs ambitionsnivån för andelen förnybar energi i stort från 49 till 50 % år 2020. Om en utbyggnad av kärnkraften skulle ske innebär detta att motsvarande mängd ny förnybar energi ska byggas.- Vi har på varje punkt fått gehör för våra synpunkter. Det skapar framtidstro hos våra medlemmar och hos alla som är engagerade för en svensk vindkraftsutbyggnad. Dagens besked kommer att visa sig vara startskottet för en omfattande industrisatsning som kommer att ge mer än 10 000 nya jobb inom svensk vindkraftsindustri, avslutar Matthias Rapp.
I Sverige år 2009 är skattelagarna heltäckande. Även om de ibland glöms bort i några år.
Det ska bli intressant att se hur skatteverket och regeringens vindkraftsamordnare agerar.
Skattesmäll drabbar kooperativ vindkraft
Jättar backar kooperativen
Jag vandrar runt i min stora villa. Posten kommer och jag öppnar mitt pensionsbrev. Konstaterar att jag får ca 50.000 kr netto efter skatt trots att min förra arbetsgivare går på knäna. Skönt att vara pensionär!
Jag öppnar också ett reklamblad från ett larmföretag. 500 kr i månaden skulle det kosta att larma huset för inbrott och brand. Det är ju 1% av min nettolön. Rena stölden! Lika mycket som miljötokarna vill satsa på förnybar energi! (1% av BNP). Token Obama tänker satsa 54 miljarder dollar. Tänk vad mycket kul man kan ha för de pengarna istället.
Äntrar cykeln för att åka till styrelsemötet i det Stora Företaget. Mitt i mötet går brandlarmet. Hela verksamheten stoppas när all personal springer ut. Trams! Jag kräver att mötet ska fortsätta. Det har ju varit så många falsklarm, och det är säkert bara något litet tekniskt fel nu igen! Precis som miljötokarnas varningar!
Hemma igen läser jag om den lilla istiden 1400-1800. Tänk att Grönland var grönare än Danmark på 1300 talet, och vikingar bodde där! Jösses vad miljön svänger! Konstigt förresten att vikingarna på Grönland dog ut på 1400 talet. Att de inte fattade att deras livsstil var ohållbar när klimatet ändrades. På 100-200 år borde de väl ändå ha sett ur de påverkade miljön, tex jorderosionen och att träden höggs ner. Konstigt att de inte upptäckte att istiden var på väg. Nog borde de ha lärt sig av Inuiterna, och börjat äta sälkött. Fast det är klart... ledarna då var präster och vi har ju lärt oss mycket sedan dess.
En kollega ringde från L-A. Han hade träffat en äldre ledare som kom ihåg hur stadsmiljön där förbättrades på 1920 talet när bilarna ersatte häst och vagn. Äntligen luktade stan inte hästskit, och det ständiga ljudet av klapprande hovar hördes inte hela nätterna. Tyvärr klagar folk nu på smog. Aldrig blir folk nöjda! Trots teknikens framsteg.
En god vän ringde senare på kvällen från Nanjing. Hon berättade att kineserna har ansiktsskydd för att luftkvaliteten är så dålig. Men de klagar inte. De har ju trots allt jobb! Det är minsann inte CO2 som är problemet! Visserligen hänger det ihop med all annan skit som kolkraften spyr ut, men det är ju inte riktigt samma sak.
Läs mer om P-O E's tankar i dagens industri
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2009\01\16\319896§ionid=Ettan
Övrigt
Fifty-four billion dollars is nothing to sneeze at, of course. That’s the amount in the $825 billion economic stimulus package - introduced by House Democrats Thursday - set aside for renewable energy, electric car batteries, energy efficiency and other green projects.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=874646
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article493330.ece
